Värnpliktiga som döms till fängelse

Skriftlig fråga 2005/06:1079 av Berg, Heli (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-02-22
Anmäld
2006-02-22
Besvarad
2006-03-01
Svar anmält
2006-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 februari

Fråga 2005/06:1079 av Heli Berg (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Värnpliktiga som döms till fängelse

I det försvarsbeslut som antogs av riksdagen i december 2004 slogs fast att större tyngd ska läggas vid frivillighet vid grundutbildningen av värnpliktiga. Trots detta straffas fortfarande unga män som av någon anledning uteblir eller avviker från tjänstgöringen. Nyligen dömdes en värnpliktig som vägrat resa tillbaka till värnplikten på F 17 till 14 dagars fängelse av Blekinge tingsrätt.

Fängelse är en orimlig påföljd med tanke på hur få som i dag tas ut till värnpliktstjänstgöring och det allt större inslaget av frivillighet.

Mot bakgrund av det ovan sagda önskar jag ställa följande fråga till försvarsministern:

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att se över de orimliga påföljderna för brott mot totalförsvarsplikten, som fängelse och fotboja?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1079 besvarad av

den 1 mars

Svar på fråga 2005/06:1079 om värnpliktiga som döms till fängelse

Försvarsminister Leni Björklund

Heli Berg har frågat justitieminister Thomas Bodström vilka initiativ han avser att ta för att se över påföljderna för brott mot totalförsvarsplikten. Eftersom frågor om lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt faller inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ankommer det på mig att besvara frågan.

Sverige har ett försvar eftersom vi inte kan utesluta att det i framtiden uppstår hot mot vårt lands frihet och självständighet. Totalförsvarsplikten är till för att säkerställa att det finns soldater som är lämpliga och många nog att kunna försvara Sverige, i dag och i morgon.

Riksdagen har flera gånger behandlat totalförsvarsplikten och frågan har varit föremål för flera utredningar, senast 1998 års pliktutredning (SOU 2000: 21). Regeringen behandlade pliktutredningens betänkande i propositionen Bättre villkor för totalförsvarspliktiga (prop. 2001/02:11). Regeringen anförde i propositionen bland annat att totalförsvarsplikten utgör grunden för bemanningen i totalförsvaret. Genom plikten garanteras den bästa bemanningen där den som är bäst lämpad för en befattning ska tas ut för uppgiften. Vidare bör den enskildes motivation få ett större genomslag vid mönstringen.

Riksdagen tog ställning till propositionen i mars 2002. Försvarsutskottet anslöt sig till regeringens bedömning. Utskottet anförde bland annat att det inte för närvarande såg några skäl att ändra i de allmänna grundläggande förutsättningarna för systemet med totalförsvarsplikt. Vidare ansåg utskottet att totalförsvarsplikt med allmän mönstringsplikt för män för närvarande är den mest ändamålsenliga metoden för att personalförsörja totalförsvaret och att det även i fortsättningen bör vara en plikt att delta i landets försvar (bet. 2001/02:FöU3).

I den försvarspolitiska inriktningen som beslutades av riksdagen i december 2004 understryks vikten av att man vid inskrivning i större utsträckning tar hänsyn till den enskildes motivation till att göra värnplikt. Totalförsvarets pliktverk är den myndighet som ansvarar för bemanningen av värnpliktiga till Försvarsmakten. Det är angeläget att myndigheten utformar instrument där den enskildes motivation tillmäts större betydelse än tidigare. I sammanhanget kan även nämnas att statistik från kriminalvården visar att antalet personer som tagits in i anstalt efter att ha dömts för brott mot lagen om totalförsvarsplikt har minskat från 17 till 5 per år under perioden 2000@2004.

Totalförsvarsplikten utgör en yttersta garanti för personalförsörjningen av det svenska försvaret. Det är ett system som vi ska kunna förlita oss på i ett omvärldsläge som är betydligt mörkare än dagens. Därför ser jag i dag inga skäl att föreslå riksdagen några förändringar av straffsatserna i lagen om totalförsvarsplikt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.