värdighetsgaranti i vården
Skriftlig fråga 2000/01:361 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-06
- Anmäld
- 2000-12-12
- Besvarad
- 2000-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:361
av Margareta Viklund (kd) till socialminister Lars Engqvist om värdighetsgaranti i vårdenAtt sätta patienten i centrum, stärka patientens ställning i vården handlar inte enbart om avgifter, väntetider, tillgänglighet, etc. som går att mäta i statistik. Att garantera varje patient värdighet i vården handlar yttest om att kvalitetssäkra vården, såväl medicinsk kvalitet som omvårdnadskvalitet.
Vi kristdemokrater har sedan ett antal år tillbaka drivit frågan om en värdighetsgaranti inom vården. Bl.a. vill vi att det ska finnas en läkare, helst en geriatriker knuten till varje sjukhem och till varje hemsjukvårdspatient, en läkare som är specialiserad på åldrandets sjukdomar och problem och som regelbundet besöker patienterna. Dessutom har vi föreslagit att det ska finnas eget rum för alla som så önskar. Det finns också en rad andra punkter där vi skulle vilja införa en värdighetsgaranti. Regeringspartiet har gång efter gång hävdat att vården har en central ställning i regeringens politik. Att införa en värdighetsgaranti kan således inte vara en helt främmande tanke för regeringen.
Min fråga lyder:
Avser regeringen föreslå att det införs en värdighetsgaranti för vården?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:361 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:361 om värdighetsgaranti i vården
Socialminister Lars Engqvist
Margareta Viklund har frågat mig om regeringen avser att föreslå att det införs en värdighetsgaranti för vården.
En värdighetsgaranti skulle enligt Margareta Viklund bl.a. innebära att det ska finnas en läkare knuten till varje sjukhem och till varje hemsjukvårdspatient, som är specialiserad på åldrandets sjukdomar och problem och som regelbundet besöker patienterna. Dessutom ska det finnas eget rum för alla som önskar det.
Målen för vård och omsorg regleras i socialtjänstlagen (1980:620), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt med nationella mål som fastställts av riksdagen. Dessa mål utgör utgångspunkt för arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i kommuner och landsting samt på enskilda arbetsplatser.
Regeringen har under de senaste åren tagit flera initiativ som på olika sätt syftar till att förbättra tryggheten och kvaliteten i vården. I Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) anges mål för äldrepolitiken. De nationella målen innebär bl.a. att äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Uppgiften att uppnå dessa mål faller inte bara på regering och riksdag utan även på kommuner, landsting och myndigheter m.fl.
I Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) föreslås bl.a. åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdsinsatserna för äldre. Detta ska ske genom ökad läkarmedverkan, förbättrad samverkan och i övrigt utvecklad kvalitet av de medicinska insatserna i den kommunala primärvården. Till handlingsplanen har knutits ett resurstillskott på 9 miljarder kronor till kommuner och landsting. I avtalet om utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen för åren 2000@2004 enades regeringen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet bl.a. om att förbättra läkarmedverkan i den kommunala primärvården. Landstingen ska svara för att de som bor i särskilt boende eller har hemsjukvård vid behov av läkare får en medicinsk bedömning samt konsultation eller hembesök utan dröjsmål.
Under 1990-talet har boendestandarden förbättrats inom det särskilda boendet. För att stödja en fortsatt förbättring av standarden infördes i samband med Nationell handlingsplan för äldrepolitiken ett stimulansbidrag för äldrebostäder om 380 miljoner kronor under åren 1998@1999. Bidrag har beviljats till drygt 170 ansökningar och knappt 5 700 lägenheter. Denna satsning kommer att bidra till bl.a. fler enkelrum i det särskilda boendet. Regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen inom detta område.
Regeringen strävar alltså efter att i samverkan med kommuner och landsting förbättra patienternas ställning och öka kvaliteten i vården, inte minst när det gäller de äldre som vistas i de särskilda boendeformerna. Genomförandet av dessa förbättringar beror naturligtvis mycket på det arbete som utförs inom landsting och kommuner. Regeringen har inte för avsikt att införa någon särskild värdighetsgaranti av det slag som Margareta Viklund förespråkar. Däremot är det viktigt att arbetet fortsätter i enlighet med de mål och riktlinjer som bl.a. slagits fast i regeringens handlingsplaner.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.