värdering av innovationers immaterialrätt
Skriftlig fråga 2001/02:1364 av Bergström, Harald (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-19
- Besvarad
- 2002-08-06
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 juni
Fråga 2001/02:1364
av Harald Bergström (kd) till näringsminister Björn Rosengren om värdering av innovationers immaterialrättStaten bidrar på olika sätt med stöd och lån också i tidiga skeden av en produkts framväxt. Under många år har dock upphovsmän och entreprenörer hävdat svårigheten att immateriellt skydda en produkt eftersom kostnaderna för patent inte kan bidragsfinansieras eller lånas upp till låg kostnad.
Till detta läggs så problemet när man lyckats få immateriellt skydd i form av patent eller mönsterskydd att detta inte ger någon rätt till mervärde att använda som tillgång i en balansräkning. Det spelar därvidlag ingen roll om företaget är stort eller litet. Inte heller ger ett beviljat patent rätt att åsätta en idé eller en prototyp ett värde möjligt att använda som medfinansiering i en bidrags- eller lånesituation för att finansiera den fortsatta utvecklingen av projektet.
Konsekvensen av detta är att uppfinnare oftast inte klarar att driva sina projekt vidare eftersom man inte klarar att ställa upp med erforderlig medfinansiering för att få projektbidrag. Rör det sig om lån saknas möjligheten att använda det värde patentskyddet ger produkten, eller idén, som säkerhet för lånet.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta för entreprenörer och uppfinnare att få finansiering för att driva projekt vidare?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1364 besvarad av
den 6 augusti
Svar på fråga 2001/02:1364 om värdering av innovationers immaterialrätt
Näringsminister Björn Rosengren
Harald Bergström har ställt en fråga till mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för entreprenörer och uppfinnare att få finansiering för att driva projekt vidare.
Staten erbjuder framför allt lånefinansiering, s.k. riskvilliga krediter, till företag. De främsta statliga aktörerna på detta område är Nutek, Almi, Industrifonden och Stiftelsen Innovationscentrum. Nutek och Innovationscentrum tillhandahåller framför allt såddfinansiering medan de övriga erbjuder riskvilliga krediter och garantier till företag i något senare skeden. På den regionala nivån kompletteras Almis regionala bolag av länsstyrelserna och självstyrelseorgan. Industrifonden och svensk-norsk industrifond är även aktörer på riskkapitalmarknaden, antingen genom direkta ägarinvesteringar i företag eller indirekt via hel- eller delägda riskkapitalbolag. Till detta kommer insatser som görs inom andra politikområden där regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska stöd är de som är mest "företagsnära".
Nutek och Stiftelsen Innovationscentrum är de främsta statliga aktörerna av riskfylld finansiering i mycket tidiga skeden, s.k. såddkapital. Innovationscentrum använder sina medel främst för stöd till uppfinnare och innovatörer för produktutveckling i mycket tidiga skeden. Stiftelsen Innovationscentrum kan bevilja bidrag för tekniska och kommersiella utvärderingar i det tidigaste stadiet av projektet och förmedlas huvudsakligen via Almi Företagspartner. När projektet har kommit i gång kan villkorligt lån beviljas för kostnader för patent-, mönster- och varumärkesskydd, konstruktionskostnader, design, prototyp och för kostnader för avtal och inledande marknadskontakter. Nuteks stöd för teknikbaserad affärsutveckling syftar till att förnya näringslivet genom att finansiera utveckling av tekniska produktidéer med stor tillväxtpotential i en inledande fas. Nuteks stöd kan sökas för projekt som är tekniskt nyskapande och som tar fram nya produkter, processer, metoder och system som kan bli kommersiellt betydelsefulla. Fr.o.m. 1999 kan även länsstyrelserna besluta om såddkapital med medel från det s.k. länsanslaget.
Värdet av ett patent är givetvis svårt att uppskatta. Däremot kan patent tas upp som en tillgång i balansräkningen. I årsredovisningslagen (1995:1554) 4 kap. 2 § sägs: "Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill)."
Detta innebär inte att systemet är utan brister. Framför allt är antalet kommersialiserade innovationer för litet. Ett arbete pågår för närvarande inom Regeringskansliet för att se över innovationssystemet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.