vårdbehoven på sjukhemmen

Skriftlig fråga 1998/99:70 av Olsson, Rolf (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-11-16
Anmäld
1998-11-23
Besvarad
1998-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:70 av Rolf Olsson (v) till socialministern om vårdbehoven på sjukhemmen

den 16 november

Socialstyrelsen har helt nyligen presenterat en uppföljning av ädelreformen. Rapporten är den första stora undersökning som gjorts om utvecklingen på landets sjukhem sedan kommunerna 1992 tog över ca 31 000 sjukhemsplatser från landstingen.

Rapporten visar en del tydliga tendenser som måste tas på allvar. De som bor på sjukhemmen i dag är mer vårdkrävande än tidigare och sjukhemmen präglas i dag mer av vård än boende. Socialstyrelsen gör bedömningen att de ganska många platserna för vård i livets slutskede talar för att behovet av medicinskt kvalificerade insatser snarare ökat än minskat. Det är också ett känt faktum att när äldre människor skrivs ut från sjukhus, efter att med en tveksam term blivit "medicinskt färdigbehandlade", för att bo på sjukhem, ofta har lika stort omvårdnadsbehov och behov av medicinsk hjälp som under sjukhusvistelsen.

Mot den bakgrunden ter det sig oroväckande att dessa äldre människor, enligt rapporten, i dag får mycket mindre tid med läkare än 1992, vid ädelreformens införande. Det handlar om en halvering av den genomsnittliga läkartiden per patient.

Tillgången på sjuksköterskor har också minskat samtidigt som undersköterskorna blivit fler och fått ta över uppgifter från såväl sjuksköterskor som vårdbiträden.

Min fråga till ministern är följande:

Avser ministern att vidtaga några åtgärder med anledning av Socialstyrelsens rapport om utvecklingen på landets sjukhem sedan ädelreformen genomfördes 1992?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:70 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:70 om vårdbehoven på sjukhemmen
    Socialminister Lars Engqvist

den 25 november

Rolf Olsson har frågat mig om jag avser att vidtaga några åtgärder med anledning av Socialstyrelsens rapport om utvecklingen på landets sjukhem sedan ädelreformen genomfördes 1992. Jag uppfattar det som att Rolf Olsson har tagit fasta på de delar av resultatet som gäller läkarnas medverkan och tillgången på sjuksköterskor vid sjukhemmen.

Vid upprepade tillfällen under senare år har Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet framfört synpunkter angående läkarnas bristande medverkan i den kommunala hälso- och sjukvården. Detta har föranlett regeringen att vidta flera åtgärder. I propositionen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) betonar regeringen bl.a. behovet av bättre medicinsk kompetens i hemsjukvården och i de särskilda boendeformerna inom den kommunala äldreomsorgen samt att ökad läkarmedverkan är av central betydelse för att kvaliteten i äldreomsorgen skall förbättras. Riksdagen underströk dessutom vid sin behandling av handlingsplanen vikten av att samtliga särskilda äldreboenden får tillgång till en egen läkare.

I överenskommelsen mellan staten och landstingen om ersättning år 1999 för insatser för att stärka patientens ställning m.m. (den s.k. Dagmaröverenskommelsen) har landstingen utlovat en utökad satsning på att lösa problemen med bristande läkartillgång inom äldreomsorgen.

Svenska Kommunförbundet genomförde under våren 1998 en undersökning av läkarnas medverkan i den kommunala hälso- och sjukvården. Resultatet visade bl.a. behov av ökad läkartid och bättre tillgång till psykiatriker och geriatriker. Svenska Kommunförbundet konstaterade vidare att samverkan mellan kommuner och landsting fungerar bäst där det finns skriftliga överenskommelser som kontinuerligt följs upp. Landstingsförbundet har med anledning av ovan nämnda överenskommelse med staten uppmanat alla landsting att ta initiativ till att träffa samverkansavtal om läkarmedverkan inom kommunal vård och omsorg. En uppföljning av huruvida detta har skett kommer att genomföras av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet gemensamt under hösten 1998.

Jag kommer att föreslå regeringen att i regleringsbrevet för år 1999 ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp att kommuner och landsting vidtar åtgärder för att öka läkarmedverkan i det särskilda boendet.

I regeringens proposition Nationell handlingsplan för äldrepolitiken underströks vikten av att de höjda statsbidragen till kommuner och landsting kommer äldreomsorgen tillgodo i form av bl.a. fler anställda i vård och omsorg samt bättre tillgång till medicinsk kompetens. Jag vill dock framhålla att kvalitet på vård och omsorg inte bara är en fråga om ekonomiska och personella resurser utan även om hur man organiserar och använder de resurser man har.

Regeringen kommer att noga följa utvecklingen när det gäller den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen och om behov föreligger återkomma med förslag till ytterligare åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.