Vårdbehandling som avgörs av bostadsort
Skriftlig fråga 2016/17:999 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-03
- Överlämnad
- 2017-03-06
- Anmäld
- 2017-03-14
- Svarsdatum
- 2017-03-15
- Sista svarsdatum
- 2017-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Hälso- och sjukvården i Sverige har bland Europas allra längsta väntetider. Ännu en helt ny rapport från Socialstyrelsen, Öppna jämförelser 2016 – Säker vård, har lagts fram. Den förstärker bilden av en utveckling med tydliga regionala skillnader mellan landsting/regioner avseende exempelvis strokevården och patientsäkerhet i stort.
Öppna jämförelser 2016 visar att dödligheten i förstagångsstroke minskade betydligt fram till år 2010 för att därefter plana ut något. Variationen och de regionala skillnaderna mellan de olika landstingen/regionerna ligger sammanlagt på andelar mellan 12 och 19 procent. Socialstyrelsens sammanställning påvisar återigen att vissa landsting/regioner klarar sig bättre än andra.
De län som har bäst utveckling gällande låg andel avlidna efter sjukhusvård vid förstagångsstroke är Västmanland, följt av Dalarna, Stockholm, Västerbotten och Skåne. Sämst utveckling har följande landsting/regioner: Kalmar, som är allra sämst, följt av Södermanland, Gävleborg, Örebro och Västernorrland. Faktorer relaterade till vården som påverkar dessa resultat är, enligt Socialstyrelsen, det akuta omhändertagandet på sjukhus, avståndet till akutsjukvård samt ambulansverksamhetens effektivitet.
Socialstyrelsens uppföljning av vårdens resultat borde sända en kraftfull signal till regering och ansvarigt statsråd. Det är inte rimligt att statsrådet väljer att passivt titta på medan vårdköerna växer kraftigt och patientsäkerheten hotas. Därtill att försöka skylla alla problem på någon annan. Det krävs nationellt politiskt ledarskap. Tyvärr är regeringens propositionslista gällande patientsäkerhet i allmänhet och hjärt-, stroke- och kärlsjukvården i synnerhet fortfarande tom. Detta duger inte.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilken analys gör statsrådet av att Öppna jämförelser 2016 visar att de regionala skillnaderna är tydliga avseende dödlighet i förstagångsstroke efter sjukhusvård, och vilka nya konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta nu för att vända denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:999 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2017/01482/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:999 av Cecilia Widegren (M) Vårdbehandlingar som avgörs av bostadsort
Cecilia Widegren har frågat mig vilken analys jag gör av att Öppna jämförelser 2016 visar att de regionala skillnaderna är tydliga avseende dödlighet i förstagångsstroke efter sjukhusvård, och vilka nya konkreta åtgärder jag avser vidta nu för att vända denna utveckling.
Jämlik vård är en prioriterad fråga för regeringen. Det ska inte spela någon roll var i landet du bor eller vem du är, vården ska ändå vara av god kvalitet. Att det finns skillnader i överlevnad efter stroke är olyckligt. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för strokesjukvård, där det bl.a. framgår vilka metoder som ger bästa resultat. I Öppna jämförelser kan man dock se att dessa metoder används i varierande uteträckning i landet. Detta är en av flera anledningar till att regeringen tillsatt en statlig utredning, Ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården (S 2015:07). Utredningen kommer att lämna sitt betänkande i juni i år.
Ojämlikheter i överlevnaden efter stroke kan emellertid ha flera förklaringar. Aspekter som spelar roll är patientens karaktäristika så som ålder och hälsotillstånd i övrigt. Det är också viktigt att ha i åtanke att strokevård är i mycket stor utsträckning ett teamarbete och att rehabilitering och förebyggande åtgärder är oerhört viktiga. Regeringen har i dagarna tillsatt en nationell utredare (Dir. 2017:24) som ett första steg i en stor strukturförändring av hälso- och sjukvården. Utredaren ska utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.
Regeringen vidtar även ett antal andra åtgärder på området. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. Medel har tillförts för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar vårdens kompetensförsörjning.
Sammantaget gör jag bedömningen att regeringen både idag och framöver vidtar kraftfulla åtgärder för vårdens kvalitet och jämlikhet. Jag kan samtidigt konstatera att landstingen har det operativa ansvaret för hälso- och sjukvården och ansvaret för att åtgärda akuta situationer som uppstår. De insatser regeringen kan vidta ger främst effekt på längre sikt.
Stockholm den 15 mars 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.