vårdarbete för invandrare

Skriftlig fråga 1998/99:554 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-04-20
Anmäld
1999-04-27
Besvarad
1999-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:554 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Pierre Schori om vårdarbete för invandrare

den 20 april

 

I dag finns ett stort personalbehov inom vården. Samtidigt finns det outnyttjade resurser i Sverige bland invandrarna. Det finns enligt Integrationsverkets generaldirektör Lars Stjernkvist 8 500 utomnordiska invandrare som direkt eller med en kort komplettering skulle kunna ta jobb inom vården. Det finns kommuner och landsting som anordnar korta kompletterande utbildningar för invandrare. Men mycket återstår att göra. Av de 8 500 som var arbetslösa i februari hör 764 till gruppen läkare, tandläkare och apotekare, 334 är sjuksköterskor och 6 695 hör till gruppen av barnskötare och undersköterskor. Ca 2 280 skulle kunna ta jobb direkt medan resten behöver viss komplettering.

 

Hur avser regeringen agera så att de invandrare som skulle kunna arbeta inom vården får möjlighet att göra detta?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:554 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:554 om vårdarbete för invandrare
    Socialminister Lars Engqvist

den 28 april

 

Yvonne Ruwaida har frågat Pierre Schori hur regeringen avser agera så att de invandrare som skulle kunna arbeta inom vården får möjlighet att göra detta. Eftersom jag ansvarar för hälso- och sjukvårdsfrågor inom regeringen har jag fått i uppdrag att besvara frågan.

Jag vill inledningsvis understryka att det är viktigt att utnyttja den resurs som invandrarna utgör inom hälso- och sjukvården. Det finns mycket som talar för att behovet av invandrare inom vården kommer att öka i framtiden, särskilt mot bakgrund av det ökande antalet vårdbehövande med invandrarbakgrund.

När det gäller kompetensutveckling och rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal har kommuner och landsting ett huvudansvar. Staten har möjlighet att styra och påverka verksamheten, bl.a. genom lagstiftning.

Handläggningen av kompetensbevis inom hälso- och sjukvården, t.ex. legitimationer, sker vid Socialstyrelsen. Socialstyrelsen skall bedöma kompetensen och föreskriva kompletteringar för invandrare med utbildning och erfarenhet i yrken som är rättsligt reglerade i Sverige.

Socialstyrelsen avsätter varje år medel för olika utbildningsinsatser som skall underlätta för invandrare med vårdutbildning att uppnå legitimation i Sverige. Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, tandläkare och barnmorskor har tillgång till kurser och prov som anordnas av olika institutioner på uppdrag av Socialstyrelsen. En statlig finansiering sker således av ovannämnda kompletteringsvillkor.

Regeringen har inrättat en kommission som har i uppgift att kartlägga utbildningsbehoven samt föreslå åtgärder för att underlätta rekryteringen av personal till hela vård- och omsorgssektorn. Kommissionen skall bl.a. analysera de villkor som kan tänkas påverka möjligheterna att rekrytera personal. Kommissionens arbete omfattar bl.a. frågan om behovet av invandrare inom hälso- och sjukvården. Förutom fem statsråd, varav jag är ett, ingår representanter från sjukvårdshuvudmännen samt berörda fackförbund i kommissionen. Arbetet skall vara slutfört den 31 juli 1999. Om kommissionens arbete visar att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att tillgodose behovet av invandrare i vården är regeringen självklart beredd att överväga sådana.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.