Vård av alzheimersjuka

Skriftlig fråga 2006/07:283 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-12-06
Anmäld
2006-12-06
Besvarad
2006-12-13
Svar anmält
2006-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 december

Fråga

2006/07:283 Vård av alzheimersjuka

av Lars-Ivar Ericson (c)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Flera undersökningar om behandling av alzheimersjuka visar på brister i den svenska sjukvården. Det finns stora skillnader i landet hur dessa patienter behandlas. De får ofta inte adekvat utredning eller diagnos. Endast tre av tio patienter får symtomlindrande behandling. Alzheimers sjukdom är en sjukdom som får svåra följder både för den drabbade och anhöriga. Det borde vara en självklarhet att använda de medicinska rön som finns om behandling och medicinering av denna sjukdom.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialministern:

Vilka åtgärder är socialministern beredd att vidta för att förbättra vården av alzheimersjuka?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:283 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 13 december

Svar på fråga

2006/07:283 Vård av alzheimersjuka

Socialminister Göran Hägglund

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra vården av alzheimersjuka.

Av de ca 140 000 personer i Sverige som lider av någon form av demenssjukdom, har två tredjedelar Alzheimers sjukdom. Demenssjukdom kan förekomma före 60 års ålder men det är ovanligt. Samhällets kostnader för demenssjukdom är höga, ca 40 miljarder kronor årligen i Sverige, och kan förväntas öka med alltfler äldre i befolkningen och därmed flera personer med demenssjukdom. Kommunerna bär den största delen av kostnaderna i form av vård och omsorg vid särskilt boende och stöd i ordinärt boende.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har 2006 i rapporten Demenssjukdomar redovisat kunskapsläget inom demensvården som berör bland annat utredningar av demenssjukdom, omvårdnad, läkemedelsbehandling. Avsikten med rapporten är att ge politiker och andra beslutsfattare ett vetenskapligt underlag för beslut om inriktningen av demensvården, men också att ge stöd åt sjukvårds- och omvårdnadspersonal i arbetet med att utreda och behandla personer med demenssjukdom. Av rapporten framgår bland annat att det finns för närvarande ingen specifik förebyggande behandling av demenssjukdom. Det finns i dagsläget inte heller något enkelt och tillförlitligt test för att identifiera demenssjukdom i ett tidigt skede eller metoder som identifierar demenssjukdom och utesluter andra sjukdomar.

Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla ett nationellt kompetenscentrum för vård och omsorg om äldre där demensfrågor och anhörigfrågor ingår. Vid Socialstyrelsen pågår även ett arbete med att utveckla riktlinjer och vägledning kring vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Detta arbete tar bland annat upp hela sjukdomsförloppet, riskfaktorer, förebyggande arbete, utredningar, diagnos och behandling efter diagnos. Riktlinjerna beräknas vara klara vid årsskiftet 2007/08 och avsikten med dem är att ge tydliga riktlinjer för vad en god demensvård faktiskt är.

Regeringen prioriterar demensfrågorna mycket högt under mandatperioden. Anledningen är helt enkelt att vården och omsorgen om de mest sjuka äldre behöver förbättras. De mest sköra personerna är beroende av att de insatser de behöver både i hemmet och i den slutna sjukvården är samordnade. En nyckel till god demensvård ligger i ett nära och fördjupat samarbete, dels mellan huvudmännen – kommuner och landsting– och dels mellan vårdens professioner. Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 avsatt medel för att vidareutveckla demensvården. Sammanlagt har regeringen ökat anslaget för åtgärder inom vården och omsorgen av äldre med ca 1,9 miljarder kronor 2007 och regeringen beräknar, enligt budgetpropositionen för 2007, att det behövs ytterligare medel under 2008.

Det är inte bara min förhoppning, utan jag utgår från att de åtgärder som regeringen vidtar för personer med stora behov av vård och omsorg kommer att leda till en förbättrad och utvecklad demensvård för hela landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.