Varannan damernas i bolagsstyrelser

Skriftlig fråga 2013/14:419 av Bergstedt, Hannah (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-02-13
Anmäld
2014-02-17
Besvarad
2014-02-19
Svar anmält
2014-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 februari

Fråga

2013/14:419 Varannan damernas i bolagsstyrelser

av Hannah Bergstedt (S)

till statsrådet Maria Arnholm (FP)

Ordföranden i Svenskt Näringsliv har uttalat sig emot kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. Han anser att det saknas kompetenta kvinnor i tillräcklig omfattning för detta. Med den ställning han har borde man bli något betänksam om möjligheten att med övertalning lösa det faktiska både demokratiska och kompetensmässiga problem som underskottet av kvinnor i privata bolagsstyrelser utgör. Med en ledare med felaktiga attityder kan man knappast förvänta sig att följarna ska tänka annorlunda. En krönikör i landets största kvällstidning har påtalat ett antal väl kända fakta i målet. Inte mindre än 66 procent av alla examensbevis som tas ut från högskolan tas ut av kvinnor. Statistiska centralbyrån, SCB, angav för år 2012 att andelen styrelseordförande i den privata sektorn var 5 procent. I den offentliga sektorn var 54 procent av vd:arna och verkscheferna kvinnor – en jättelik skillnad som bara kan förklaras med att det privata näringslivet struntar i att ta till vara kvinnlig kompetens. I börsbolagens styrelser är 24 procent av ledamöterna kvinnor. I helägda statliga bolag är siffran 49 procent. I 27 procent av de mindre privata företagen finns en kvinnlig chef. På den offentliga sidan är det 69 procent. Krönikören sammanfattar helt riktigt det hela på följande sätt: ”Det saknas alltså inte kompetens bland kvinnor. Men det gäller att ta tillvara den.” Ordföranden i Svenskt Näringsliv vill däremot inte göra det, skulle man kunna tillägga. Frågan är nu vad regeringen och statsrådet vill. Statsrådet Norman har uttryckt sig kritiskt mot ordföranden i Svenskt Näringsliv och positivt till kravet på hälftenrepresentation.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att vi ska uppnå varannan damernas i de privata bolagsstyrelserna, och vilket är tidsperspektivet?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:419 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm

den 19 februari

Svar på fråga

2013/14:419 Varannan damernas i bolagsstyrelser

Statsrådet Maria Arnholm

Hannah Bergstedt har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att vi ska uppnå varannan damernas i de privata bolagsstyrelserna och vilket tidsperspektivet är.

Hannah Bergstedt hänvisar till Svenskt Näringslivs ordförandes uttalande om att det saknas kompetenta kvinnor i tillräcklig omfattning för att få en jämn könsfördelning i bolagens styrelser. Jag delar inte uppfattningen i detta uttalande då det finns gott om kompetenta kvinnor som är redo att ta plats i styrelser och ledningsgrupper. Av de reaktioner som uttalandet har för med sig så är det min slutsats att det är många som inte delar uppfattningen som framfördes av Svensk Näringslivs ordförande.

Att utvecklingen går alltför långsamt är vi överens om. Jag för därför kontinuerliga samtal med företrädare för näringslivet för att diskutera vad vi tillsammans, näringslivet och politiken, kan göra för att skynda på utvecklingen. Jag kommer att fortsätta dialogen med näringslivet och andra centrala aktörer för att diskutera strategier för hur synen på bemanningen av ledande positioner och av styrelser kan utvecklas och skyndas på, med en jämn könsfördelning som mål. Regeringens hållning är oförändrad när det gäller lagstiftad kvotering till bolagsstyrelser. Det är ägarna som ska ha ansvar för att styrelsen präglas av en mångfald och att den samlade kompetens som finns bland både kvinnor och män tas till vara.

En fråga som man måste ställa sig är varför vissa företag lyckas bättre än andra, och svaret är i korthet att företag med en jämn könsfördelning i ledningen har bestämt sig på högsta ledningsnivå att utgå ifrån kompetens för att få en jämnare fördelning på ledningsnivå.

Det är vad staten som ägare gör. De statligt ägda företagen är ett föredöme. I bolagen som är helägda av staten är nästan hälften, 49 procent av styrelseledamöterna och 41 procent av ordförandena kvinnor. Kan staten så kan näringslivet, det är fortfarande min och regeringens uppfattning.

Regeringen har tagit olika initiativ för att stärka kvinnors företagande och ledarskap. Som exempel kan jag nämna programmet Styrelsekraft, som drivs av Almi, och stödet till Golden Rules of Leadership.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.