Väntetider vid landets domstolar
Skriftlig fråga 2005/06:1219 av Sjösten, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-16
- Anmäld
- 2006-03-16
- Besvarad
- 2006-03-22
- Svar anmält
- 2006-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 mars
Fråga 2005/06:1219 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Väntetider vid landets domstolar
En viktig del av rättssäkerheten är att ärenden, oavsett om det är brottsmål eller tvister, kan avgöras inom en rimlig tid. I brottmål måste vittnen ha en rimlig chans att komma ihåg händelsen och då kan man inte vänta för länge. Det underminerar möjligheten till en rättvis rättegång. Stressen och önskan att hinna med fler fall ger även domare mindre tid för eftertanke och reflektion. En domares arbete ska inte vara enligt en löpandebandsprincip.
Mellan 2002 och 2005 ökade antalet oavslutade mål i Borås tingsrätt med 25 % och i landet som helhet med 12 %. Ett av skälen till detta är de senaste årens sparkrav som drabbat de svenska domstolarna. Under de senaste åren har domstolar runtom i landet stängt och det ökar uppenbarligen belastningen på dem som finns kvar.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att korta väntetiderna vid landets domstolar och därigenom stärka rättssäkerheten?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1219 besvarad av
den 22 mars
Svar på fråga 2005/06:1219 om väntetider vid landets domstolar
Justitieminister Thomas Bodström
Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att korta väntetiderna vid landets domstolar och därigenom stärka rättssäkerheten.
Liksom Ulf Sjösten anser jag självfallet att det är en viktig del i ett väl fungerande domstolsväsende att mål och ärenden inte onödigt uppehålls utan kan beredas och avgöras i den takt de kommer in.
Jag vill inledningsvis framhålla att förutsättningarna för domstolsväsendet att bedriva verksamhet har förbättrats genom de ekonomiska satsningar som regeringen har genomfört de senaste åren. Regeringen har sedan 2004 höjt anslaget till domstolsväsendet med 200 miljoner kronor. Därutöver höjs anslaget med 125 miljoner kronor 2007. Det kan i sammanhanget noteras att domstolsväsendet vid utgången av 2005 visade överskott. Inom domstolsväsendet är det Domstolsverket som ansvarar för fördelningen av medel mellan de olika domstolarna.
Väl fungerande domstolar handlar inte bara om ekonomi. I syfte att säkerställa att mål och ärenden avgörs med högt ställda krav på rättssäkerhet och effektivitet pågår sedan några år tillbaka en omfattande reformering av domstolsväsendet. Detta arbete innefattar förändringar i den yttre och inre organisationen, renodling av verksamheten samt förbättringar av det processuella regelverket.
Utgångspunkten för reformeringen av den yttre organisationen är de målsättningar som riksdagen har ställt sig bakom, det vill säga att med bibehållen tillgänglighet skapa möjligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möjligheterna att rekrytera personal, skapa förutsättningar för återkommande kompetensutveckling, öka möjligheterna till specialisering och förbättra den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter. De tingsrättssammanläggningar som genomfördes under åren 1999@2001 har utvärderats med gott resultat av dåvarande Riksrevisionsverket (Tingsrätter i förändring, RRV 2002:9) och Utredningen om utvärdering av vissa förändringar i tingsrättsorganisationen (Förändringar i tingsrättsorganisationen, SOU 2003:5).
När det gäller det processuella regelverket vill jag särskilt framhålla de genomgripande förändringar som har antagits av riksdagen under 2005. Förändringarna syftar till att domstolarnas dömande verksamhet ska kunna bedrivas mer effektivt bland annat genom att domstolarna ges möjligheter att utnyttja modern teknik. Detta kan bidra till att handläggningstiderna förkortas och risken för inställda förhandlingar minskar.
Genom beslutade tillskott och genom att fullfölja pågående reformarbete ges domstolarna och Domstolsverket goda förutsättningar att fortsätta sitt arbete med att förkorta handläggningstiderna. Inom domstolsväsendet pågår också särskilda insatser för att minska målbalanserna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.