vänster- och högerextremistiska grupper
Skriftlig fråga 2000/01:1461 av S Järrel, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-26
- Besvarad
- 2001-07-19
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1461
av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Thomas Bodström om vänster- och högerextremistiska grupperEnligt en färsk rapport har antalet brott från vänster- och högerextremistiska grupper ökat markant under förra året.
Det gäller framför allt rasistiska och främlingsfientliga brott med inslag av hot, ofredanden och klotter.
Enligt SÄPO kan ökningen av antalet brott och anmälningar bl.a. förklaras med ökad medvetenhet hos allmänheten som innebär att fler vågar anmäla och att polisen i högre grad noterar dessa brottstyper samt att en strängare rättspraxis kommit att tillämpas när det t.ex. gäller bedömning av hets mot folkgrupp.
Ökningen av dessa brottstyper är särskilt märkbar i de tre storstadslänen.
Vad avser justitieministern vidta för åtgärder för att stävja denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1461 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1461 om vänster- och högerextremistiska grupper
Justitieminister Thomas Bodström
Henrik S Järrel har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att stävja ökningen av antalet brott begångna av extremistiska grupper, framför allt olika brott @ såsom hot, ofredanden och klotter @ med rasistiska och främlingsfientliga inslag. Jag vill inledningsvis besvara Henrik S Järrels fråga genom att kortfattat redogöra för de viktigaste vidtagna och planerade åtgärderna inom mitt ansvarsområde. Avslutningsvis vill jag sedan säga något om hur jag ser på utvecklingen och det fortsatta arbetet.
Regeringen har under ett flertal år gett Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren i uppdrag att prioritera kampen mot brott med rasistiska eller främlingsfientliga motiv. Det har lett till ett intensivt reform- och förändringsarbete inom rättsväsendet. Rikspolisstyrelsen anger att det inom området rasistiska, främlingsfientliga, antisemitiska och homofobiska brott är angeläget att polismyndigheterna organiserar arbetet och skapar rutiner som gör att sådana brott kan upptäckas redan vid upptagningen av brottsanmälningar. Alla brott, där det kan finnas ett sådant motiv ska tas fram och behandlas med förtur. Riksåklagaren har tagit fram en omfattande och konkret handlingsplan som ska vara ledande för åklagarväsendets fortsatta insatser i kampen mot rasistisk och främlingsfientlig brottslighet.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har fått olika uppdrag av regeringen och bedriver också projekt på området. Till BRÅ:s uppdrag hör att särskilt prioritera förebyggande av rasistiska brott och att följa upp rättsväsendets insatser mot rasistisk, främlingsfientlig och homofobisk brottslighet samt olaga diskriminering och analysera hur detta arbete påverkar brottsutvecklingen.
Inom Justitiedepartementet bereds för närvarande olika lagförslag som gäller exempelvis en särskild strängare straffskala för grova fall av hets mot folkgrupp och en kriminalisering också av hets mot homosexuella. Avsikten är att en proposition ska kunna lämnas under senhösten 2001. Vi arbetar också med att ta fram en departementspromemoria med förslag till åtgärder för att ytterligare förebygga och minska skadegörelse genom klotter. Dels övervägs vissa ändringar i det straffrättsliga regelverket, dels brottsförebyggande åtgärder av annat slag. Förslagen kommer att presenteras efter sommaren.
Slutligen vill jag som ett sista exempel nämna att regeringen mot bakgrund av händelserna i samband med toppmötet i Göteborg har beslutat att tillsätta en kommitté för att se över polisens arbete för att säkra ordningen, värna demonstrationsfriheten och stärka den enskildes rättstrygghet i samband med stora evenemang.
När det gäller brott med antifascistiska inslag har SÄPO konstaterat en anmärkningsvärd ökning. Det gäller främst ett ökat antal klotter- och andra skadegörelsebrott, men även misshandelsbrotten har ökat. Ett par särskilda och uppmärksammade händelser under förra året, bl.a. en husockupation i Linköping och aktionen Reclaim the Streets i Malmö, föranledde ett stort antal anmälningar.
Också antalet polisanmälningar liksom antalet fällande domar avseende hets mot folkgrupp har ökat kraftigt under 1990-talet. Som Henrik S Järrel nämner kan ökningen av antalet anmälningar åtminstone delvis förklaras med bl.a. en större medvetenhet och hårdare inställning från samhällets sida, som resulterat i ökade polisiära insatser och fler anmälningar. Denna slutsats får stöd av nya rapporter från både BRÅ och SÄPO. I sammanhanget är det också värt att notera att de flesta brotten faktiskt anmäls av polisen. Rapporterna pekar dock samtidigt på att det ökade antalet anmälningar och domar också avspeglar en faktisk ökning av rasistiskt och antisemitiskt material samt ökade aktiviteter från rasideologiska grupperingar.
Detta är en mycket oroande utveckling. Vi måste alla på alla sätt motarbeta det förakt för demokratin som tar sig uttryck i att människor anser sig kunna sätta sig över lagen. För att stävja utvecklingen har jag och mina kolleger därför vidtagit en rad åtgärder. Några av de viktigare inom mitt ansvarsområde framgår av vad jag tidigare sagt. Åtgärderna kan i och för sig innebära att antalet anmälda brott fortsätter att stiga i statistiken. Samtidigt bör de dock också innebära dels att fler brott förebyggs, dels att fler brott faktiskt anmäls, utreds och lagförs. Jag avser därför att fortsätta på den inslagna vägen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.