Vänersjöfarten

Skriftlig fråga 2000/01:1089 av Vänerlöv, Ingemar (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2001-04-23
Anmäld: 2001-05-02
Besvarad: 2001-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 april
Fråga 2000/01:1089
av Ingemar Vänerlöv (kd) till näringsminister Björn Rosengren om Vänersjöfarten

Sjunkande godsvolymer tvingar Vänerhamn, gemensamt namn på hamnarna i Vänern, till krisåtgärder. Vänerhamns senaste tremånadersresultat är det sämsta sedan 1996. Hittills i år har företaget tappat 15 % sjöfartsgods jämfört med förra året. Då var år 2000 ändå inte särskilt bra.

Orsaken till volymminskningen är att redarna väljer att lasta och lossa i västkusthamnar dit godset går på subventionerad järnväg i stället för att transportera sjövägen ända från Vänern. En nyligen gjord utredning av SSPA (f.d. Statens skeppsprovningsanstalt) visar tydligt att det samhällsekonomiskt billigaste sättet att transportera gods mellan Göteborg och Karlstad är sjövägen. Därför är det otillfredsställande att en snedvriden konkurrenssituation missgynnar Vänersjöfarten.

Lotskostnaderna, som enligt Vänerutredningen skulle minska, har i stället ökat. Det höga vattenståndet i Vänern den senaste tiden med ökad tappning och förhöjt flöde i Göta älv ledde till att Sjöfartsverket tvingade vissa fartyg att använda bogserhjälp genom älven till en kostnad av 60 000 kr per bogsering. Trots den extrema vattensituationen har Justitiekanslern nyligen beslutat att något samhällsstöd härför ej kommer att utgå.

Vilka åtgärder ämnar näringsministern vidtaga för att ge Vänersjöfarten en mer rättvis konkurrenssituation?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1089 besvarad av

den 3 maj
Svar på fråga 2000/01:1089 om Vänersjöfarten

Näringsminister Björn Rosengren

Ingemar Vänerlöv har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidtaga för att ge Vänersjöfarten en mer rättvis konkurrenssituation då det enligt frågeställaren råder en situation i Vänerregionen som missgynnar sjöfarten. Ingemar Vänerlöv nämner också att sjöfarten fått extra kostnader då Sjöfartsverket i vissa fall ställt krav på bogserhjälp genom Göta älv vilket i sin tur beror på det extremt höga vattenståndet i Vänern.

Låt mig först säga att regeringen följer Vänertrafikens utveckling för att försäkra sig om att det även i framtiden kommer att finnas infrastrukturella förutsättningar att bedriva handelssjöfart på Vänern.

Det är viktigt att påpeka att godstransporterna är till för kunderna. Ur deras synvinkel är det positivt om det finns flera olika konkurrenskraftiga transportalternativ i Vänerregionen. Jag vill framhålla att regeringen arbetar för att det ska råda likvärdiga konkurrensförutsättningar mellan olika transportslag. Detta är också en av grundstenarna i det transportpolitiska beslutet från 1998. Det är dock viktigt att komma ihåg att konkurrensneutralitet inte nödvändigtvis innebär att avgifterna ska vara lika för olika transportlösningar. Rättvis konkurrens uppnås om skatter och avgifter för alla transporter speglar de samhällsekonomiska marginalkostnader som transporterna ger upphov till.

I frågan hänvisar Ingemar Vänerlöv till Vänerutredningen. Det var ett uppdrag som år 1999 tillkom på mitt initiativ där utredaren Bengt K. Å. Johansson skulle lägga fram förslag som främjade utvecklingen av Vänersjöfarten. Utredningen presenterades i mars förra året och innehöll ett flertal åtgärder för en stärkt Vänersjöfart. Regeringen anser att förslaget om att Vänerrådet erhåller ett engångsbelopp om 5 miljoner kronor för en treårsperiod är den viktigaste åtgärden i ett längre perspektiv för Vänersjöfartens utveckling. Även Länsstyrelsen i Värmlands län och Västra Götalandsregionen avsätter på motsvarande sätt medel för detta utvecklingsarbete.

Vänerrådet ska verka som en samlande kraft i allmänhet för hela regionen och i synnerhet för Vänersjöfarten. Rådet har bl.a. till uppgift att ta initiativ till åtgärder som stärker Vänerregionen och verksamheter med anknytning till Vänern samt vara en allmän företrädare för regionen med tyngdpunkten lagd på sjöfartsfrågor och den regionalekonomiska utvecklingen.

När det gäller lots- och farledsavgifter vill jag säga följande:

Under en lång följd av år har kostnadstäckningsgraden för lotsningsverksamheten varit under 40 % vilket lett till att Sjöfartsverket ansett sig nödgat att höja lotsavgifterna med ungefär 27 % de senaste två åren och även införa en tidsbaserad lotstaxa från den 1 juli förra året. Det nya systemet innebär markant höjda avgifter för viss trafik såsom Vänersjöfarten och för att lindra konsekvenserna av det nya systemet utgår en generell rabatt på 30 % för denna trafik. Jag vill här också påpeka att möjligheterna att söka dispens från lotstvånget har ökat då även godkända kunskaper i engelska numera utgör grund för lotsbefrielse.

Sjöfarten i den inrikes trafiken mellan Vänerhamnarna och Göteborgsregionen är helt befriade från farledsavgifter.

De åtgärder jag nu nämnt visar att regeringen lever upp till sitt åtagande att skapa förutsättningar för en fortsatt handelssjöfart på Vänern. Slutligen vill jag påpeka att frågorna om sjöfartens avgiftssystem och om lotsning behandlas av Godstransportdelegationen som består av representanter från varuägare, transportföretag och statliga myndigheter. Delegationen kommer att presentera en samlad godstransportstrategi sommaren 2001.