valet i Turkiet
Skriftlig fråga 1998/99:535 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-15
- Anmäld
- 1999-04-20
- Besvarad
- 1999-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 april
Just nu avslutas en valkampanj i Turkiet, där den kurdiska minoriteten och dess partier utsätts för trakasserier och förföljelser. Det kurdiska partiet HADEP utsätts för allvarliga trakasserier under den nu pågående valkampanjen i landet. Söndagen den 11 april stoppades HADEP:s valbuss utanför byn Baykan på väg mot staden Siirt genom att den omringades av militärens pansarvagnar.
HADEP:s valbuss beslagtogs av polisen liksom all utrustning som fanns i den. HADEP-medlemmarna i bussen, inklusive HADEP:s vice ordförande arresterades och spärrades in och släpptes inte förrän dagen därpå.
I Diyarbakir förbjöds på måndag eftermiddag, den 12 april, ett politiskt möte, planerat att äga rum på kvällen samma dag. Förbudet utfärdades av polisen efter arbetsdagens slut. Människor hann aldrig få reda på mötesförbudet före mötets början. Människor samlades således ovetande om polisens förbud. Polisen arresterade 4 000-5 000 personer. I staden Urfa utbröt kravaller, framprovocerade av polisen. Polisen sköt skarpt på obeväpnade människor. 15 personer sårades.
Detta är inga enskilda händelser. Likartade händelser inträffar även på andra platser i landet. Någon valkampanj där de demokratiska fri- och rättigheterna respekteras är det alltså inte fråga om.
Vad avser utrikesministern att göra med anledning av trasserierna och brotten mot de demokratiska rättigheterna i Turkiet och trakasserierna mot den kurdiska minoriteten under den nu pågående valkampanjen?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:535 besvarad av
- Utrikesminister Anna Lindh
den 29 april
Murad Artin har frågat mig vad regeringen avser göra med anledning av brott mot de mänskliga rättigheterna i Turkiet och trakasserier mot den kurdiska minoriteten under den nyligen genomförda valkampanjen i Turkiet.
Jag har nåtts av uppgifter i linje med vad som anges i frågan och jag finner dessa oroande. Det har givit mig anledning att begära att den svenska ambassaden i Ankara gör ytterligare efterforskningar beträffande dessa händelser. HADEP fick med sina 4,7 % av rösterna i valet inga platser i det turkiska parlamentet eftersom det krävs minst 10 %. På det lokala planet var emellertid stödet för HADEP på sina håll omfattande.
Allmänt sett önskar jag framhålla, liksom i mitt svar till riksdagen den 27 november, att det turkiska samhället uppvisar en mängd problem och brister. Bland dem av den svenska regeringen ofta kritiserade inslagen i det turkiska samhället hör grova och upprepade kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive betydande brister i behandlingen av minoriteter, i synnerhet kurderna. Turkiet har som medlem i bl.a. Europarådet, OSSE och FN gjort åtaganden som rör de mänskliga rättigheterna och Sverige verkar också inom dessa organisationer för att förhållandena i Turkiet skall förbättras. Jag tog även upp brotten mot de mänskliga rättigheterna och kurdernas situation i mitt tal vid årets session med FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève den 31 mars.
Det är nödvändigt att kurdfrågan ges en politisk lösning, som tillförsäkrar de turkiska kurderna deras rättigheter. Den svenska regeringen tar, i sina ansträngningar att bidra till en fredlig och värdig utveckling i sydöstra Turkiet, avstånd från PKK. Regeringen menar att PKK inte företräder en majoritet av de turkiska kurderna. Den kurdiska minoritetens rättigheter främjas bäst med fredliga och demokratiska medel, såväl i Turkiet som i övriga Europa.
Från svensk sida har vi både bilateralt och via icke-statliga organisationer under senare år bidragit med insatser för att främja de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Det kommer vi att fortsätta med.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.