Våldet mot socionomer
Skriftlig fråga 2017/18:806 av Thomas Finnborg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-19
- Överlämnad
- 2018-02-19
- Anmäld
- 2018-02-27
- Sista svarsdatum
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Bland socionomerna har 62 procent utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete. För socionomer inom socialtjänsten är siffran 67 procent.
Arbetsmiljöarbete och riskbedömningar kan minska hot och våld mot socionomer, enligt en nyligen presenterad sammanställning som är genomförd av arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket.
Givetvis är vi alla överens om att det är oacceptabelt att så många socionomer utsatts för hot och våld. Många vittnar om faktorer som påverkar socionomernas arbetsmiljö. Undersökningsresultatet illustrerar vikten av att såväl arbetsgivare som fackförbund aktivt arbetar för att minska hot och våld på arbetsplatsen.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för minska våldet mot socionomer?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:806 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
S2018/01162/FST
Socialdepartementet
Barn-
äldre- och jämställdhetsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:806 av Thomas Finnborg (M)
Våldet mot socionomer
Thomas Finnborg har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att minska våldet mot socionomer.
Jag vill inledningsvis understryka att detta är en angelägen och viktig fråga. Alla former av våld och hot på arbetsplatsen är både allvarligt och oacceptabelt. Socialsekreterare fattar i sin yrkesroll många svåra och avgörande beslut vilket gör att det är en utsatt yrkesgrupp. Det är främst kvinnor som arbetar inom socialtjänsten och därför är detta ytterst en fråga om kvinnors utsatthet för hot och våld.
Det är viktigt att kommunen tar sitt arbetsgivarpolitiska ansvar. På varje arbetsplats behöver det finnas rutiner för hur våld och hot ska förebyggas och hanteras. Rutiner och säkerhet måste vara väl förankrat hos all personal och det måste finnas förutsättningar för att arbeta med säkerheten. Det är även mycket viktigt att alla former av våld och hot anmäls till polisen.
Situationen för kommunernas socialtjänst har varit ansträngd under flera år. För regeringen är det angeläget att arbetsförhållandena inom socialtjänsten förbättras. Hög personalomsättning och hög arbetsbelastning kan försvåra för säkerhetsarbetet och även göra att det nedprioriteras. Regeringen har avsatt 10 extra välfärdsmiljarder till kommunerna årligen från 2017, pengar som bör komma socialtjänsten till del. När det gäller den sociala barn- och ungdomsvården har regeringen gjort stimulanssatsningar vad gäller tex. bemanning och yrkesintroduktion vilket kommer leda till förbättrade arbetsförhållanden och stabilitet på arbetsplatsen. Säkerhet kräver också ett stabilt ledarskap. Regeringen har satsat på att stödja utvecklingen av en särskilt utformad högskolekurs för ledare i socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) som upphandlas av Socialstyrelsen och ges på flera orter i landet.
Arbetsmiljöverket har under perioden 2015–2017 genomfört en nationell inspektionsinsats av socialsekreterarnas arbetsmiljö, däribland förekomsten av våld och hot. Resultaten från inspektionsinsatsen kommer att presenteras i sin helhet under våren 2018.
Jag ser fram emot att ta del av resultaten från Arbetsmiljöverkets inspektion.
Stockholm den 7 mars 2018
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.