våld och hot inom kriminalvården
Skriftlig fråga 2000/01:201 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-09
- Anmäld
- 2000-11-14
- Besvarad
- 2000-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:201
av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om våld och hot inom kriminalvårdenVåld och hot inom kriminalvården blir allt vanligare. Det gäller både hot och våld mellan intagna och mot personalen. Intagna som mördar och slår ihjäl varandra. Bråkar inbördes, bildar gäng som styr och ställer både inne i verksamheten och utanför. Situationen är allvarlig, detta visar undersökningar som gjorts både av SEKO och ST Kriminalvård.
Hot och våld mot personalen förekommer inte bara inne på anstalter utan också utanför.
För en kort tid sedan blev en vårdare på anstalten Beateberg beskjuten utanför anstalten. Tidigare har personal som arbetar på Asptuna och Åby blivit beskjutna. Personal som arbetar på Kumla har misshandlats i sitt hem. Senast kända allvarliga händelse är gisslantagning på Österåker.
Vart är vi på väg, när det är farligt att ta sig till jobbet, när man blir beskjuten eller överfallen i sin bostad enbart för att man arbetar inom kriminalvården?
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidtaga för att komma till rätta med våld och hot mot anställda inom kriminalvården?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:201 besvarad av
den 15 november
Svar på fråga 2000/01:201 om våld och hot inom kriminalvården
Justitieminister Thomas Bodström
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att komma till rätta med våld och hot mot anställda inom kriminalvården.
Det är ytterst allvarligt att vårdare blir utsatta för våld i sin tjänsteutövning och att hot eller våld över huvud taget förekommer på anstalterna. Det är oerhört viktigt att på olika sätt motverka sådana tendenser.
Det pågår också fortlöpande ett arbete inom kriminalvården för att öka säkerheten för de anställda och utarbeta strategier för att stötta personal som utsatts för hot eller våld. Ett viktigt inslag i detta arbete är dialogen mellan vårdare och ledningen. Kriminalvårdsstyrelsen och representanter för de berörda fackförbunden har därför enats om ett utvidgat samrådsförfarande i säkerhetsfrågor. Som ett led i säkerhetsarbetet har Kriminalvårdsstyrelsen tagit fram en säkerhetshandbok som under hösten distribuerats till samtliga kriminalvårdsmyndigheter. Den innehåller ett särskilt avsnitt om hot och våld mot personal och är tänkt att ligga till grund för lokala instruktioner och beredskapsplaner. Inom kriminalvården pågår också en kartläggning av problemklientelet i syfte att undvika konflikter på grund av felaktiga placeringar. För att avlasta den personal som möter det mest svårhanterliga klientelet har Kriminalvårdsstyrelsen vidare sett över formerna för beslutsfattandet.
För att öka säkerheten vid anstalterna har vissa av dem byggts om så att avdelningarna blivit mindre, s.k. sektorisering. Detta ökar möjligheten till kontroll och underlättar omplacering av intagna som av säkerhetsskäl inte bör vistas tillsammans.
Den illegala hanteringen av narkotika är en potentiell källa till konflikter på våra anstalter. Andelen narkotikamissbrukare som kriminalvården måste hantera på anstalterna har dessvärre ökat på senare tid. En förklaring till det är att de korta fängelsestraffen under senare år i allt större utsträckning ersatts av alternativa påföljder. Det har lett till att andelen intagna med drogproblem ökat. Det är också viktigt att komma ihåg att narkotikasituationen på anstalterna speglar narkotikasituationen i samhället i stort.
Målsättningen är att alla häkten och anstalter ska hållas fria från narkotika. Det kan tyckas självklart men för att hålla anstalterna helt fria från narkotika skulle det krävas mycket hårda restriktioner när det gäller besök och permissioner. Det skulle försämra möjligheten till återanpassning och förmodligen också påverka anstaltsklimatet negativt. Det hindrar inte att kriminalvårdens insatser för att bekämpa narkotikamissbruket intensifieras ytterligare. Regeringen har i budgetpropositionen och regleringsbrevet slagit fast att kriminalvårdens arbete med att bekämpa drogmissbruket ska bedrivas med ökad intensitet.
Förekomsten av kriminella nätverk är en annan faktor som påverkar anstaltsklimatet. Det är oacceptabelt att denna typ av nätverk uppstår eller växer sig starkare på anstalterna. Ett viktigt verktyg i kampen mot kriminella nätverk är möjligheten att behandla information automatiserat. Inom Justitiedepartementet förbereds för närvarande en proposition som ska ge kriminalvården bättre möjligheter att använda datatekniken för att samla in, bearbeta och analysera information om de intagna.
Kriminalvården kommer nästa år att tilldelas ett ekonomiskt tillskott. Jag anser att kriminalvården härigenom bör ha bättre resurser att utveckla verksamheten och förse sin personal med de verktyg och den kunskap de behöver för att kunna utföra sitt arbete på ett målinriktat och tryggt sätt. Men självfallet är jag också beredd att överväga om det finns ytterligare åtgärder som kan behövas i sammanhanget, såsom nu sker när det gäller automatiserad informationsbehandling.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.