våld mot homosexuella
Skriftlig fråga 2001/02:1484 av Jacobsson, Magnus (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-06
- Besvarad
- 2002-08-14
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 augusti
Fråga 2001/02:1484
av Magnus Jacobsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om våld mot homosexuellaEnligt regeringens intentioner ska särskild uppmärksamhet ägnas åt brott som drabbar särskilt utsatta grupper. Bekämpningen av brott med bl.a. homofobiska motiv ska ha hög prioritet för polisväsendet.
Att vara homosexuell ska inte vara orsak till rädsla eller till att man ska bli nedslagen. Detta är en uppfattning som de flesta delar. Samtidigt ser vi i rapporter både i medierna, hos polisen samt från BRÅ att just homosexuella är en utsatt grupp.
Mycket har gjorts, och görs, för att skydda denna grupp. Trots det sker övergrepp som enbart beror på grupptillhörigheten.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet Thomas Bodström vidta för att uppfylla tidigare nämnda intentioner att prioritera bekämpning av brott med homofobiska motiv?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1484 besvarad av
den 14 augusti
Svar på fråga 2001/02:1484 om våld mot homosexuella
Justitieminister Thomas Bodström
Magnus Jacobsson har frågat vad jag ämnar vidta för åtgärder för att uppfylla intentionerna att prioritera bekämpningen av brott med homofobiska motiv.
Jag har så sent som den 1 augusti i år i ett svar på en fråga från Johan Pehrsson (fp) redogjort för min syn på den typ av brottslighet som Magnus Jacobssons fråga handlar om.
Jag skrev i det tidigare svaret att det demokratiska samhället vilar på en grundsyn som utgår från att alla människor är lika värda och att varje individ ska behandlas med samma hänsyn och respekt. Regeringen har också i olika sammanhang konstaterat att arbetet för att motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi är en av de viktigaste samhällsfrågorna över huvud taget.
Jag redogjorde i svaret på Johan Pehrssons fråga för vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla bekämpningen av brott med bl.a. homofobiska motiv. Jag väljer därför att i dessa delar återge vad jag skrev i det svaret.
Att öka kunskapen och medvetandet är en av de viktigaste insatserna för att bekämpa hatbrott. I regleringsbreven för 2000 uppdrog regeringen därför åt rättsväsendets myndigheter att säkerställa att personalen har tillräckliga kunskaper om såväl grunden för hatbrott som situationen för de grupper som utsätts för sådana brott. Myndigheterna har ålagts att upprätta särskilda utbildningsstrategier och att rapportera hur dessa har tillämpats.
Regeringen har dessutom i maj 2001 uppdragit till Brottsförebyggande rådet att ta fram en rapport om hatbrott. I rapporten, vilken publicerades i juni i år, analyseras läget när det gäller denna typ av brottslighet år 2000 och åren närmast dessförinnan.
Rättsväsendets myndigheter bedriver i dag ett omfattande utvecklingsarbete när det gäller bekämpning av brott med rasistiska eller homofobiska motiv.
Under 2001 har Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen genomfört flera åtgärder för att utveckla arbetet på området. Riksåklagaren har byggt upp en kunskapsbank på åklagarväsendets intranät med relevanta förarbeten, dokument och länkar till andra myndigheter och organisationer, såväl i Sverige som utomlands. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har inlett ett samarbete med gemensamma inspektioner gällande hanteringen av rasistiska brott. De har även inlett ett fast samarbete i form av erfarenhetsseminarier i syfte att höja kunskapsnivån på området. På lokal nivå har samarbetet mellan polis och åklagare intensifierats när det gäller att utveckla arbetsmetoder.
Det pågår alltså arbete inom rättsväsendet med att höja kompetensen när det gäller hatbrott. Myndigheterna har emellertid kommit olika långt i detta arbete. Det är av största vikt att arbetet fortskrider. Regeringen fortsätter därför @ i samband med budgetarbetet, i regleringsbreven och i den fortlöpande myndighetsdialogen @ att kräva redovisning av myndigheternas utbildningsinsatser i dessa frågor. Brottsförebyggande rådets rapport kommer att utgöra ett värdefullt underlag i detta sammanhang.
Jag följer alltså noga den fortsatta utvecklingen av detta viktiga arbete.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.