Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

våld i skolan

Skriftlig fråga 2002/03:854 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-29
Anmäld
2003-04-29
Besvarad
2003-05-07
Svar anmält
2003-05-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 april

Fråga 2002/03:854

 av Gustav Fridolin (mp) till utbildningsminister Thomas Östros om våld i skolan

Svenska Dagbladet redovisade den 27 april 2003 delar av resultatet från den internationella läsundersökningen Pirls, som bland annat lät 16 000 svenska elever svara på frågor om mobbning, stölder och slagsmål.

Även om Sverige relativt sätt klarar sig bra i jämförelse med andra länder så är resultatet nedslående. Mer än var fjärde nioårig svensk skolelev uppger att de blivit slagna den senaste månaden. Var åttonde upplever sig mobbad. Var sjunde säger sig ha blivit bestulen. Undersökningen lämnar också de intressanta uppgifterna att pojkar upplever sig tryggare än flickor i svenska skolor och att svenska skolledare ser den svenska skolan som relativt otrygg.

Utredningen visar dels på ett stort problem med våld i skolans värld och ger dels en indikation på hur dåligt utrett och granskat förekomsten av sådant våld är i dag. Vi vet väldigt lite om svenska elevers, i synnerhet små barns, vardag när det gäller mobbning, stölder och i synnerhet våld. Det är ett uppenbart problem för den som vill föra en skolpolitik som begränsar förekomsten av dessa problem.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsministern vilka åtgärder han avser att vidta utifrån det nedslående resultatet av Pirls läsundersökning.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:854 besvarad av

den 7 maj

Svar på fråga 2002/03:854 om våld i skolan

Utbildningsminister Thomas Östros

Gustav Fridolin har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta utifrån resultaten om skolklimat och trygghet i PIRLS 2001.

Under våren har resultatet av undersökningen PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) presenterats. Fjärdeklassare i 35 länder har svarat på frågor om sin språkförmåga. En del av enkäten behandlar frågan om eleverna känner sig säkra i skolan. 93 % av de svenska eleverna instämmer i detta påstående medan medelvärdet för alla deltagande länder är 89 %. De svenska eleverna har det lägsta värdet, 12 %, på frågan om de blivit utsatta för mobbning den senaste månaden. På frågan om eleverna har slagits någon gång under den senaste månaden svarar 25 % ja, vilket placerar Sverige i mitten av de medverkande länderna.

PIRLS-undersökningen visar sammantaget att barn i svenska skolor upplever sig ha en trygg tillvaro i skolan i jämförelse med andra länder. Trots detta indikerar resultaten i undersökningen att arbetet med värdegrundsfrågorna och mot alla former av kränkande behandling i skolan bör ges fortsatt hög prioritet.

Det är kommunerna och skolorna som i första hand har ansvaret för och möjligheterna att utveckla arbetssätt och metoder. Skolan ska förmedla och levandegöra läroplanens grundläggande värden. Sedan 1998 har lagstiftningen skärpts för att betona rektors och personalens ansvar för arbetet mot kränkande behandling. Rektorn har ett särskilt ansvar för att det tas fram ett handlingsprogram samt att väl fungerande rutiner implementeras för hur programmet ska genomföras. För att detta arbete ska kunna fungera framgångsrikt har regeringen tidigare gett Skolverket i uppdrag att rektorsutbildning och kompetensutveckling för rektorer om värdegrundsfrågor genomförs. Målet är att ge ökad reflektion och medvetenhet om ansvaret att som ledare hävda de grundläggande värdena. För att kunskapsutvecklingen och arbetet ska nå reell framgång krävs dock både stöd och stimulans. En mängd insatser har med anledning av detta initierats av regeringen de senaste åren.

Myndigheten för skolutveckling tar nu på regeringens uppdrag fram kunskap om vilka handlingsprogram som är bevisat effektiva. Myndigheten ska därefter utarbeta referensmaterial och allmänna råd för att stödja utvecklingen av skolornas arbete samt ge skolorna stöd med att förbättra sitt arbete. Myndigheten för skolutveckling har i uppdrag att ge kommuner och skolor fördjupad kunskap om sambandet mellan lärande, värdegrund och hälsa utifrån tankegångarna i propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) Andra uppdrag som myndigheten för närvarnade arbetar med är kommunala resurspersoner i jämställdhet samt insatser för att stärka flickors självförtroende.

Skolverket har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan. Av analysen framgår att ett aktivt arbete mot kränkande behandling ger resultat samt att på skolor med relativt fler vuxna upplever eleverna en högre grad av trygghet och samtidigt förekommer färre kränkningar. Regeringens särskilda satsning på personalförstärkningar genom ett riktat statsbidrag för att öka antalet lärare och andra specialister ute på skolorna är därför en åtgärd som kan bidra till att öka tryggheten i skolan. Hösten 2006, när satsningen är helt genomförd, kommer antalet lärare och annan personal i skolan att ha ökat med ca 15 000 personer.

Regeringen har satsat 12 miljoner kronor under åren 2000@2003 på två värdegrundscentrum som ska stödja och fördjupa skolornas arbete med värdegrundsfrågor. Under perioden augusti 2001@december 2002 har Utbildningsdepartementet bedrivit en kampanj mot mobbning genom projektet Tillsammans, vars huvuduppgift var att synliggöra de möjligheter som finns för att förhindra mobbning och att samordna de insatser som görs. Utvärderingen visar att många skolor har nåtts av kampanjens budskap och också startat ett eget aktivt arbete. Sverige kommer under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet att arrangera en forskarkonferens i september 2003 för att stimulera och initiera forskning om mobbning.

Inom ramen för den nya lärarutbildningen som infördes från 1 juli 2001 uppmärksammas frågor som socialisation och samhälle. Det kan gälla hur man arbetar för att barns och elevers känsla för demokrati, samhörighet och solidaritet utvecklas. Dessa frågor har ett väl tilltaget utrymme inom det allmänna utbildningsområdet om 60 poäng som alla lärarstudenter numera tillägnar sig.

I mitt fortsatta arbete mot mobbning i skolan kommer jag främst att fokusera på tre slags åtgärder. Den första är att se över rättstryggheten för elever och lärare. Den andra är att verka för att Skolverkets kvalitetskontroll skärps så att vi kan garantera alla elever en likvärdig skola av hög kvalitet. Den tredje är ett intensivt arbete för att öka och sprida kunskaperna kring metoder och arbetssätt mot mobbning. Vi kan inte vara nöjda förrän alla barn känner trygghet i skolan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.