vägöverfall i Europa
Skriftlig fråga 2000/01:132 av Wegestål, Karin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-25
- Besvarad
- 2000-11-01
- Anmäld
- 2000-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:132
av Karin Wegestål (s) till justitieminister Thomas Bodström om vägöverfall i EuropaUnder sommaren uppmärksammade jag i medier varningar för att under bilfärd i Europa stanna om någon i vägbanan eller vid vägkanten gör tecken att bilen bör stanna. Det kan se ut som om en trafikolycka inträffat eller att det är något fel med det egna fordonet. Anledningen är att kriminella grupper specialiserat sig på att råna fordon, ofta på väg från Skandinavien mot mål i södra Europa.
I början av oktober träffade jag ett svenskt par som på väg till semester i södra Europa stoppades av några personer som ivrigt signalerade att bilen måste stanna. Föraren uppfattade att det var något allvarligt fel på fordonet. När föraren och hans hustru stannade bilen blev de brutalt rånade på identitetshandlingar och pengar. Hustrun slängdes ned i dikeskanten och skadades när rånarnas bil med en rivstart lämnade dem vid vägkanten. Ägaren till fordonet hade en känsla av att vid gränspassagen hade någon via mobiltelefon varskott rånarna om att ett lämpligt ekipage var på väg.
EU vill underlätta möjligheten för européerna att röra sig fritt i Europa. Turismen är mycket viktigt för många länders ekonomi. Grov brottslighet som den ovan nämnda verkar i motsatt riktning. Den skapar problem både för den enskilde och samhället. Det måste därför vara mycket viktigt att göra allt för att stoppa den.
Min fråga till justitieministern är:
På vilket sätt arbetar svenskt rättsväsende för att få bukt med den grova internationella brottsligheten?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:132 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:132 om vägöverfall i Europa
Justitieminister Thomas Bodström
Karin Wegestål har frågat mig på vilket sätt som det svenska rättsväsendet arbetar för att få bukt med den grova internationella brottsligheten.
Det är riktigt, som Karin Wegestål påstår, att EU:s fria rörlighet för personer också innebär en friare rörlighet för brottslingar och skulle kunna underlätta deras kriminella aktiviteter. Det är mot den bakgrund som regeringens och andra medlemsstaters engagemang för en europeisk kriminalpolitik ska ses. Endast med samlade europeiska insatser kommer vi att effektivt kunna förebygga och förhindra gränsöverskridande brottslighet i Europa.
Rättsväsendet samarbetar i dag internationellt på flera olika nivåer för att förebygga och bekämpa grov internationell brottslighet. På nordisk nivå bedrivs ett nära samarbete inom ramen för det s.k. PTN-samarbetet (Polis-Tull i Norden). Verksamheten omfattar utstationering av gemensamma nordiska sambandsmän från polis och tull i sammanlagt 18 länder samt gemensamt projektarbete riktad mot grov organiserad brottslighet. Vidare deltar svensk polis regelbundet i nordiska möten för att diskutera nya gemensamma problem och frågeställningar.
Bland länderna runt Östersjön bedriver man sedan 1996 ett aktivt brottsbekämpande samarbete genom Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet. Detta sker bl.a. genom informationsutbyte och gemensamma kontrollaktioner.
Inom den europeiska unionen bedrivs samarbetet mot den grova internationella brottsligheten inom flera olika forum. Inom gruppen Sektorsövergripande arbetsgrupp mot organiserad brottslighet dras riktlinjer upp för samordning av kampen mot organiserad brottslighet.
Gruppen har nyligen antagit en sammanhållen strategi för det fortsatta arbetet. På operativ nivå deltar Sverige i Europol, vars uppgift är att stödja medlemsstaternas insatser mot gränsöverskridande grov brottslighet. Dessutom har Sverige som mål att fr.o.m. mars 2001 aktivt delta i Schengensamarbetet, som bl.a. innebär utnyttjande av ett gemensamt efterlysnings- och spaningsregister samt möjlighet till gränsöverskridande övervakning och förföljande av dömda och misstänkta brottslingar.
Vidare har man inom EU nyligen skapat en arbetsgrupp bestående av höga polischefer som träffas för att diskutera inriktningen på polisarbete i Europa. För närvarande pågår också ett arbete med att skapa en form för samarbete mellan åklagare i medlemsstaterna, kallat Eurojust. Denna fråga kommer att vara högt prioriterad under det svenska ordförandeskapet i EU.
Svensk polis är vidare aktiv i Interpol, en global sammanslutning av polisorganisationer, vars syfte är att sprida information samt biträda medlemsländerna genom att förmedla efterlysningar av grova brottslingar.
Brott mot turister är, som Karin Wegestål påpekar, ett problem både inom och utanför Europa. Bedrivs den dessutom i organiserad form är den betydligt svårare att komma till rätta med. Som turist i Europa är man i nuläget hänvisad till de rättsliga myndigheternas handläggning och prövning i det land man besöker.
Jag vill avslutningsvis framhålla att Sverige även arbetar aktivt för att förbättra skyddet och omhändertagandet av dem som utsatts för brott utomlands. Sverige har under innevarande år medverkat i ett arbete med att ta fram gemensamma bestämmelser till stöd för brottsoffer inom hela den europeiska unionen. Vår ambition är att under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd kunna anta en rättsakt om förbättrat skydd och omhändertagande för brottsoffer inom EU. Sverige arbetar också aktivt för att förbättra ersättningsmöjligheterna för dem som utsatts för brott i annat EU-land. Bl.a. anordnades en EU-expertkonferens på detta tema i Umeå den 22@23 oktober i år.
Sammanfattningsvis kan sägas att alla dessa åtgärder bidrar till att Sverige på ett mycket aktivt sätt främjar kampen mot den organiserade brottsligheten, både inom och utanför Europa.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.