utvisning av dömda asylsökande
Skriftlig fråga 2001/02:1029 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-11
- Anmäld
- 2002-04-16
- Besvarad
- 2002-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1029
av Jeppe Johnsson (m) till statsrådet Jan O Karlsson om utvisning av dömda asylsökandeFör närvarande är tillströmningen av asylsökande till Sverige mycket stor. Den aktuella prognosen pekar på att det kommer 30 000 asylsökande under året. Dessutom finns det 17 600 öppna asylärenden kvar från förra året där människor fortfarande väntar på beslut. Det är klart att det bland så många asylsökande finns ett antal personer som begår mer eller mindre grova brott.
En utlänning som begår brott i Sverige kan dömas till utvisning. Om brottslingen har sökt asyl och asylansökan inte är behandlad dömer de facto domstolarna inte till utvisning, med hänvisning till verkställighetshinder. Även i andra fall är domstolarna ovilliga att döma till utvisning. För detta talar det faktum att endast 19 % av de utlänningar som dömdes till fängelse år 2000, dömdes till utvisning.
Enligt min mening har en utlänning förverkat sin asylrätt i Sverige om denne har begått ett så grovt brott att det finns fängelse i straffskalan och domen blir fängelse.
Vilka åtgärder ska statsrådet vidta för att asylsökande som begår grova brott i Sverige ska dömas och verkställas till utvisning?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1029 besvarad av
den 18 april
Svar på fråga 2001/02:1029 om utvisning av dömda asylsökande
Statsrådet Jan O Karlsson
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag ska vidta för att asylsökande som begår grova brott i Sverige ska dömas och verkställas till utvisning.
Bestämmelserna om utvisning innebär att en utlänning får utvisas ur Sverige om hon eller han döms för ett brott som kan leda till fängelse och det kan antas att den dömde kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet eller om brottet är så allvarligt att hon eller han inte bör få stanna kvar i Sverige. Utvisning på den senare grunden förutsätter normalt att brottet har ett straffvärde om minst ett år. Det bör påpekas att utvisning på grund av brott inte är att se som en brottspåföljd utan som en särskild rättsverkan och ett instrument för den individuella utlänningskontrollen.
Även den som är flykting och har behov av fristad i Sverige får utvisas, dock endast om hon eller han har begått ett synnerligt grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta personen i fråga stanna här. Utvisning får också ske om personen i fråga i Sverige (eller utomlands) har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att hon eller han fortsätter med sådan verksamhet här.
Beslut om utvisning på grund av brott beslutas av den domstol som handlägger målet. Domstolen är skyldig att, när den överväger utvisning, ta hänsyn till om det finns verkställighetshinder eller andra särskilda hinder mot att utvisningsbeslutet verkställs.
De nuvarande reglerna ger således möjligheter att utvisa personer som begår grova brott. Det gäller framför allt personer som saknar anknytning till Sverige. Utvisning får dock aldrig ske om den dömda personen riskerar dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Samtidigt kan det konstateras att utvisning på grund av brott och det förbud att återvända till Sverige för viss tid eller för alltid som kan meddelas den som utvisas är en mycket ingripande åtgärd för den enskilde eller dennes närmaste. Det gäller särskilt personer som vistats lång tid i Sverige och som har barn som har en stark knytning hit. När det särskilt gäller barn vars förälder utvisas kan jag nämna att den frågan för närvarande utreds i utredningen Utvisning på grund av brott @ de dömda och deras barn. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i början av juni 2002.
Bestämmelserna om utvisning på grund av brott är enligt min mening väl avvägda. Jag anser inte att det finns anledning att ändra utlänningslagen i det här avseendet. Jag vill erinra om att varken jag eller regeringen i övrigt kan kommentera domstolars beslut i enskilda ärenden, vilket följer av domstolarnas grundlagsfästa självständiga ställning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.