Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utvecklingen i Zimbabwe

Skriftlig fråga 2001/02:510 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-11
Anmäld
2002-01-15
Besvarad
2002-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 januari

Fråga 2001/02:510

 av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om utvecklingen i Zimbabwe

Zimbabwe håller under ledning av president Robert Mugabe på att utvecklas till en av världens värre diktaturer. Presidentens strategi blir allt mer uppenbar: alla medel är tillåtna och målet är att han ska sitta kvar vid makten. Kostnaden tycks få vara vilken som helst för landets befolkning och utveckling.

Äganderätten är i praktiken avskaffad och gamla krigsveteraner används för att med våld genomdriva presidentens vilja. Demokratiska spelregler avskaffas successivt och systematiskt. Demokratiska värden som yttrandefrihet avskaffas med hjälp av nya lagar. Militären har nyligen uttalat att de inte tänker stödja någon annan president än Mugabe.

Omvärlden måste reagera både snabbt och hårt mot denna utveckling innan det är för sent. Sverige och EU måste tydligt visa att man inte accepterar den rådande ordningen.

Min fråga till utrikesministern är därför:

Hur avser utrikesministern agera för att Sverige och EU kraftfullt ska visa Zimbabwe att omvärlden inte accepterar den rådande ordningen i landet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:510 besvarad av

den 16 januari

Svar på frågorna 2001/02:509 om yttrandefrihet och pressfrihet i Zimbabwe och 510 om utvecklingen i Zimbabwe

Utrikesminister Anna Lindh

Sten Tolgfors har frågat hur jag avser agera i Sverige och EU dels för att yttrande- och pressfriheten i Zimbabwe ska värnas, dels för att visa att omvärlden inte accepterar den rådande ordningen i landet.

Jag delar den djupa oro som Sten Tolgfors ger uttryck för i sina frågor. Sverige har tydligt och tidigt uttalat sin kritik mot utvecklingen i Zimbabwe. I början av år 2001 tog Sverige som första EU-land beslutet om att inställa vårt bilaterala utvecklingssamarbete med Zimbabwes regering.

Vi har samtidigt bilateralt och genom EU under vårt ordförandeskap och därefter hävdat betydelsen av dialog kring frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Betydelsen av sådan dialog framstår som särskilt angelägen i ett skede när landet förbereder sig för allmänna val.

EU:s allmänna råd beslutade i slutet av oktober att inleda konsultationer med Zimbabwe i enlighet med Cotonou-avtalets föreskrifter. Zimbabwes regering hade då inte uppfyllt sina åtaganden vad gäller respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratiska principer och rättsstaten, vilka enligt Cotonou-avtalet ska utgöra stommen i samarbetet mellan EU och Zimbabwe. En första runda av dessa konsultationer inleddes i fredags den 11 januari. Om inte läget förbättras kommer biståndet att upphöra och eventuellt ytterligare åtgärder att införas.

De angränsande länderna i södra Afrika har en utomordentligt viktig roll att spela för att vända utvecklingen i Zimbabwe i positiv riktning. Jag hade tillfälle att vid det informella mötet mellan nordiska och nio

afrikanska utrikesministrar, som jag stod värd för i förra veckan, diskutera situationen i Zimbabwe och understryka den betydelse som afrikanska länders agerande har i rådande läge. Jag noterar också att SADC i dagarna håller ett extrainkallat toppmöte för att bl.a. diskutera situationen i Zimbabwe.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.