Utvecklingen i Ryssland
Skriftlig fråga 2006/07:491 av Wallmark, Hans (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-01-16
- Anmäld
- 2007-01-16
- Besvarad
- 2007-01-24
- Svar anmält
- 2007-01-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:491 Utvecklingen i Ryssland
av Hans Wallmark (m)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Maria Leissner har utsetts till demokratiambassadör. Statsrådet Gunilla Carlsson har tydligt markerat regeringens ambition att lyfta fram demokrati och mänskliga rättigheter i relationerna med andra länder. I samband med presentationen av denna satsning på en demokratiambassadör hänvisades till det fantastiska som skedde i Öst- och Centraleuropa då det kommunistiska oket under sent 1980- och tidigt 90-tal kunde slängas åt sidan. Ett fungerande rättssystem tillsammans med äganderätt utpekas av Gunilla Carlsson som två viktiga saker vilka konstituerar ett öppet samhälle. Yttrande- och informationsfrihet är också fundamentalt. Med tanke på det sistnämnda finns det onekligen skäl att oroa sig för utvecklingen i Ryssland – ett land Sverige förser med biståndsmedel.
Min fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson:
Kommer statsrådet att ge den nyss utnämnda demokratiambassadören Maria Leissner några särskilda direktiv när det gäller att följa och granska utvecklingen i Ryssland?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:491 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2006/07:491 Utvecklingen i Ryssland
Statsrådet Gunilla Carlsson
Hans Wallmark har frågat mig om jag kommer att ge ambassadören för demokrati och utveckling, Maria Leissner, direktiv när det gäller att följa och granska utvecklingen i Ryssland.
Självfallet ingår det i demokratiambassadörens mandat, liksom för andra berörda enheter på UD, att noga följa demokratiutvecklingen i Ryssland.
Sedan Sovjetunionens sammanbrott har livet förändrats radikalt för medborgarna i våra grannländer i öst, däribland Ryssland. Förändringen har för det stora flertalet otvetydigt skett till det bättre – många människor har fått en personlig och ekonomisk frihet som de tidigare inte kunnat drömma om. Jag delar samtidigt Hans Wallmarks oro över utvecklingen i Ryssland i en rad avseenden.
Under de senaste åren har tendenserna till ökad kontroll och centralisering av den politiska makten blivit allt tydligare. Det har till exempel blivit alltmer komplicerat för utländska och inhemska enskilda organisationer att verka i landet. Det handlar också om statens förhållande till massmedierna, där kontrollen över medierna ökar och där journalisterna skräms till självcensur. Mordet på journalisten Anna Politkovskaja är en djupt oroande illustration av den negativa utvecklingen på medieområdet.
Det kan konstateras att även utvecklingen när det gäller respekten för mänskliga rättigheter har avstannat eller rentav gått bakåt på flera områden. Tjetjenien är ett exempel där situationen vad gäller mänskliga rättigheter är fortsatt svår. Även tilltagande tendenser av främlingsfientlighet i Ryssland är oroande.
I och med att Rysslands makroekonomiska situation kontinuerligt förbättras sker nu en utfasning av det svenska utvecklingssamarbetet med Ryssland. Inom ramen för en minskande totalvolym kommer emellertid insatser för att stödja en demokratisk samhällsutveckling och ökad respekt för mänskliga rättigheter få en allt större relativ betydelse. Detta samarbete omfattar bland annat stöd till enskilda organisationer, oberoende medier och journalistutbildning.
Regeringen ska driva en konstruktiv Rysslandspolitik, inriktad på samarbete, men också på att framföra tydliga budskap i frågor där det finns anledning till oro. Vi arbetar brett, bland annat genom bilateral dialog, inom ramen för vårt bistånd och genom EU och andra internationella samarbetsorganisationer. Samtidigt som vi strävar efter ett ökat ekonomiskt och politiskt samarbete kommer frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter att ha en fortsatt central plats i dialogen. Att Ryssland går åt rätt håll är viktigt både för Sveriges och Europas framtid. En stark och levande demokrati är en förutsättning för en positiv utveckling i landet. Därför kommer regeringen att öka Sveriges fokus på demokratifrågorna i Ryssland.
I dialogen med Ryssland ska Sverige kontinuerligt ta upp frågor relaterade till mänskliga rättigheter. Men vår dialog med Ryssland sker också genom Europeiska unionen och Sveriges röst förstärks när vi talar genom EU. För regeringen är därför EU-samarbetet centralt i dialogen med Ryssland, och vi arbetar hårt med att EU:s medlemsstater ska bli bättre på att tala med en enad röst i sina kontakter med Ryssland.
Regeringen driver på för ett bredare samarbete mellan EU och Ryssland och en fördjupad, öppen och konstruktiv dialog, baserad på demokratiska värderingar. Detta kommer att ge både EU och Sverige större möjligheter att ställa tydliga krav på Ryssland, bland annat när det gäller demokratifrågor. Därför arbetar regeringen aktivt inom EU:s samråd med Ryssland om mänskliga rättigheter. Även i förhandlingarna om det nya långsiktiga EU-Rysslandsavtalet liksom inom ramen för EU:s övriga förbindelser med Ryssland avser regeringen att arbeta för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland.
Vi verkar även för att Ryssland ska efterleva sina åtaganden som medlem av Europarådet, detta gäller inte minst verkställigheten av Europadomstolens domar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.