utvärdering av utlokaliseringar
Skriftlig fråga 1999/2000:105 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-22
- Besvarad
- 1999-10-27
- Anmäld
- 1999-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:105
av Birger Schlaug (mp) till näringsminister Björn Rosengren om utvärdering av utlokaliseringarMed anledning av att Centern och Socialdemokraterna har för avsikt att utlokalisera myndigheter och statlig verksamhet @ det talas t.o.m. om att en hemlig lista redan finns @ så finns anledning att diskutera vilket beslutsunderlag som finns. Utlokaliseringar har skett i flera omgångar men någon större studie av kostnaderna, vinsterna, de sociala fördelarna, de sociala nackdelarna och de samhällsekonomiska effekterna har inte gjorts. Detta är en allvarlig brist eftersom de, som det verkar, ad hoc-artade planer som c och s nu har kan misstänkas vara grundade mer på partitaktiska överväganden än samhällsekonomiska och sociala analyser.
Avser ministern att nu främja en seriös, bred och djup utvärdering av tidigare av staten dirigerade omflyttningar?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:105 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:105 om utvärdering av utlokaliseringar
Näringsminister Björn Rosengren
Birger Schlaug har frågat mig om jag nu avser att främja en seriös, bred och djup utvärdering av tidigare av staten dirigerade omflyttningar av myndigheter och statlig verksamhet.
Jag tolkar det som att frågan är ställd mot bakgrund av det aviserade utvecklingsprogrammet för nio orter till följd av det kommande försvarsbeslutet.
De mest omfattande omlokaliseringarna av statliga verksamheter genomfördes redan under 1970-talet. Det handlade då om utlokaliseringar av inte mindre än ett femtiotal myndigheter från Stockholmsregionen till ett femtontal orter, främst regionala centrum. Dessa utlokaliseringar berörde ca 11 000 personer.
En utvärdering av dessa omlokaliseringar gjordes av Statskontoret 1989. Utvärderingen kom bl.a. fram till att omlokaliseringarna under den första tiden innebar påfrestningar för såväl berörda myndigheter som enskilda individer. Samtidigt påverkades mottagningsortens befolkningsunderlag och skatteunderlag positivt. På längre sikt har mottagningsortens arbetsmarknad breddats. Den nya personalen har medverkat till en vitalisering av de flesta myndigheterna och personalens arbetsmiljö har förbättrats avsevärt. Myndigheterna har också fått markant lägre lokalhyror.
Omlokalisering av statlig verksamhet kan således vara ett verktyg både för att främja en myndighets utveckling och för den regionala utvecklingen i Sverige. Tidigare har statlig verksamhet av tradition och logistiska skäl placerats i huvudstaden, när regional närvaro inte varit nödvändig. Den alltmer avancerade informationstekniken gör nu också myndigheter mer lättrörliga.
Riksdagen har också uttalat att omlokalisering av statlig verksamhet är ett viktigt inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling inom landet.
Bl.a. som ett led i strävan att effektivt utnyttja det moderna samhällskapitalet i hela landet anser jag att statliga myndigheter bör kunna etableras på många orter.
Den pågående utredningen om den framtida regionalpolitiken har bl.a. i uppdrag att bedöma den hittillsvarande regionalpolitikens effekter på den regionala utvecklingen och att göra en samhällsekonomisk analys av de intäkter och kostnader som den hittillsvarande regionalpolitiken bedöms ha medfört. I det avseendet har regeringen redan gått Birger Schlaug till mötes vad gäller analyser av utlokaliseringar av statlig verksamhet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.