utvärdering av maxtaxan i barnomsorgen
Skriftlig fråga 2003/04:1396 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-06-30
- Besvarad
- 2004-07-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
- Anmäld
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 juni
Fråga 2003/04:1396
av Christer Nylander (fp) till statsrådet Lena Hallengren om utvärdering av maxtaxan i barnomsorgenJuli månad har tidigare oftast varit en avgiftsfri månad inom barnomsorgen. År 1991 var det bara 32 svenska kommuner som tog ut avgift för tolv månader. 1999 hade antalet ökat till 69 kommuner och 2002 i samband med maxtaxans införande växte antalet kraftigt till 181.
Denna utveckling har fortsatt de senaste åren och numera är det endast några få kommuner som inte tar ut avgift för tolv månader. Kommunernas motivering till att gå över till tolvmånadersavgift är ofta att staten inte ersatt kommunerna fullt ut för effekterna av maxtaxan. Enligt en beräkning som gjordes 2003 var reformen underfinansierad med 1,7 miljarder kronor.
Fördelningspolitiskt har maxtaxan inneburit att de med hög inkomst tjänat tusenlappar varje månad medan de med låg inkomst till och med kan ha förlorat genom att kommunerna gått över till att ta ut avgift för tolv månader. Samtidigt kan jag konstatera att personal och föräldrar på många håll varnar för att grupperna blivit ännu större och att vuxentätheten försämrats.
Avser statsrådet att ta initiativ till en parlamentarisk utredning av maxtaxans fördelningspolitiska och kvalitetsmässiga effekter?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1396 besvarad av
den 14 juli
Svar på fråga 2003/04:1396 om utvärdering av maxtaxan i barnomsorgen
Statsrådet Lena Hallengren
Christer Nylander har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en parlamentarisk utredning av maxtaxans fördelningspolitiska och kvalitetsmässiga effekter.
Maxtaxereformen har inneburit en avsevärd ekonomisk förstärkning för de flesta barnfamiljer. Avgifterna har sänkts och kommunerna kompenseras för detta med mer än 3 miljarder kronor per år. Ett tak för avgifterna innebär också att ekonomiska förbättringar för barnfamiljerna inte riskerar att gå dem förbi på grund av höjda barnomsorgstaxor. Samtidigt har kvaliteten i verksamheten värnats genom ett särskilt statsbidrag om 500 miljoner kronor per år för kvalitetssäkrande åtgärder.
För regeringen är det viktigt att avgifterna i barnomsorgen ligger på en låg och rättvis nivå för alla barnfamiljer. En anledning till att införa maxtaxa var att komma till rätta med de alltför stora skillnaderna i kommunernas barnomsorgsavgifter. En effekt av maxtaxan har också blivit att avgifterna sänkts och blivit mer lika över landet.
Regeringen följer noga utvecklingen av reformen Maxtaxa och allmän förskola m.m. Statens skolverk har i uppdrag att årligen, fram till år 2007, följa upp effekterna av maxtaxans införande. Skolverkets uppföljning ska omfatta reformens genomslag, barns vistelsetider, förändrad efterfrågan, kommunal avgiftspolitik och kvalitetsfrågor. Skolverket ansvarar också för att de samlade ekonomiska effekterna för kommunerna med anledning av maxtaxan blir belysta. Detta ska ske i samverkan med andra utredningsorgan med relevant kompetens. Skolverket har vidare ett samordningsansvar när det gäller utvärdering av reformens effekter på sysselsättning och arbetskraftsutbud. Utvärderingen ska göras av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och vid behov av andra berörda forskningsinstitutioner.
I årets rapport, som lämnades i början av april, konstaterar Skolverket att reformen Maxtaxa och allmän förskola m.m. är finansierad fullt ut. Utvärderingen visar också att trots att antalet barn har ökat så är personaltätheten oförändrad. År 2003, liksom 2001, gick det i genomsnitt 5,4 barn per vuxen.
Förutom den årliga utvärderingen gör Skolverket för närvarande en studie över de faktiska avgiftsnivåerna inom förskolan. Avsikten med studien är att se i vilken mån kommunerna differentierar avgifterna inom ramen för maxtaxan.
Dessa samlade utvärderingsinsatser ger regering och riksdag möjlighet att kontinuerligt följa maxtaxans fördelningspolitiska och kvalitetsmässiga effekter. Jag ser därför i dag inget behov av en parlamentarisk utredning.
Jag kommer att verka för att regeringen fortsätter att prioritera förskolans kvalitet, vilket regeringen i dag gör på många sätt. En viktig satsning blir att införa ett riktat statligt bidrag till kommunerna för att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan. Då kan personaltätheten öka och barngrupperna bli mindre.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.