Utvärdering av konkurrensutsättning av Banverket Produktion
Skriftlig fråga 2009/10:571 av Svensson Smith, Karin (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-26
- Anmäld
- 2010-03-01
- Besvarad
- 2010-03-03
- Svar anmält
- 2010-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 februari
Fråga
2009/10:571 Utvärdering av konkurrensutsättning av Banverket Produktion
av Karin Svensson Smith (mp)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Trafikutskottet anordnade en utfrågning den 18 februari med anledning av de aktuella tågförseningarna. Där framgick att ungefär 1 500 personer av dem som jobbar direkt med underhåll med mera försvunnit i samband med konkurrensutsättningen av Banverket Produktion, samtidigt som lika många personer tillkommit i administrationen av verksamheten. Detta stämmer också överens med Sikas statistik. Kostnaderna för underhållet har också ökat, sedan 2004 har kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar stigit med drygt 2 miljarder kronor. De senaste 20 åren har persontrafiken ökat med mer än 60 procent, alltså är resultatet lägre personalstyrka ute i praktiskt arbete på spåren i kombination med högre arbetsbelastning och ökade kostnader.
Mot bakgrund av detta, avser statsrådet att ta initiativ till en utvärdering av huruvida konkurrensutsättningen av Banverket Produktion, det vill säga skötsel av spår, växlar, signaler med mera, lett till större effektivitetsvinster än kostnadsökningar?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:571 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
Svar på fråga
2009/10:571 Utvärdering av konkurrensutsättning av Banverket Produktion
Statsrådet Åsa Torstensson
Karin Svensson Smith har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en utvärdering av huruvida konkurrensutsättningen av Banverket Produktion lett till större effektivitetsvinster än kostnadsökningar.
Banverket Produktion bildades 1998 och verksamheten konkurrensutsattes till övervägande del från den 1 januari 2002. Den 1 januari 2010 överfördes verksamheten vid Banverket Produktion till det av staten helägda aktiebolaget Infranord AB. Bolagiseringen ökar förutsättningarna för konkurrensneutralitet på marknaden för drift och underhåll på järnvägsområdet och eliminerar grunden för misstankar om korssubventioner. Förutsättningarna för att villkoren blir lika för alla marknadsaktörer ökar när konkurrensutsatt och kommersiell verksamhet inte bedrivs inom samma organisation som anslagsfinansierad myndighetsverksamhet. En fungerande konkurrens på denna marknad innebär också skärpta krav på ökad produktivitet och effektivitet i verksamheten. När konkurrensen fungerar fullt ut kommer dessa effektivitetsvinster samhället till del i form av lägre priser och/eller bättre kvalitet på utförda tjänster.
Det är allt fler, både personer och företag, som väljer tåget som transportalternativ, vilket är positivt för samhället att trafiken på järnväg ökar, inte minst ur klimatsynpunkt. Regeringen har därför också höjt anslagen till drift och underhåll och redan 2007 och 2008 avsatt särskilda medel till kraftsamlingar i Mälardalen, följt av västra Sverige och Öresundsregionen 2009 och 2010. Kraftsamlingarna är samarbetsprojekt mellan Banverket och de berörda trafikföretagen som syftar till att minska förseningar och öka tillförlitligheten.
Regeringen följer noggrant utvecklingen inom järnvägsbranschen som helhet, inklusive hur entreprenadmarknaden för drift och underhåll utvecklas. Det nya Trafikverket ska i sin roll som beställare särskilt verka för att produktiviteten och effektiviteten på marknaderna för investeringar, drift och underhåll ökar. Myndigheten kommer att få i uppdrag att årligen redovisa produktiviteten för drifts‑, underhålls- och byggandeåtgärder inom det egna ansvarsområdet. Regeringen beslutade dessutom under hösten 2009 att tillsätta en kommitté som ska följa upp och analysera de statliga beställarnas agerande för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.