Utsläppen från vägtrafiken

Skriftlig fråga 2017/18:961 av Maria Malmer Stenergard (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-06
Överlämnad
2018-03-07
Anmäld
2018-03-08
Svarsdatum
2018-03-14
Sista svarsdatum
2018-03-14
Besvarad
2018-03-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Regeringens högt ställda miljömål när det gäller utsläpp från vägtrafiken verkar av allt att döma att misslyckas. För att nå målet om 70 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6–7 procent per år. Men i dagsläget minskar utsläppen enligt siffror från Trafikverket med ungefär 2 procent per år, vilket inte på långa vägar räcker för att nå målen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Anser ministern att regeringens miljöpolitik är förenlig med Miljömålsberedningens målsättning om reducerade utsläpp av växthusgaser fram till år 2030?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:961 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)



M2018/

00721

/Kl

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:961 av Maria Malmer Stenergard (M) Utsläppen från vägtrafiken

Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag anser att regeringens miljöpolitik är förenlig med Miljömålsberedningens målsättning om reducerade utsläpp av växthusgaser fram till år 2030.

Jag vill inleda med att tacka Maria Malmer Stenergard för hennes starka engagemang för att Sverige ska nå de mål som riksdagen satt upp för det svenska klimatarbetet.

Svaret på frågan är ja.

Naturvårdsverket har gjort en första uppföljning av de etappmål för klimat som gäller till 2030. Etappmålen är en del av miljömålssystemet. Det första gäller samtliga sektorer i Sverige som omfattas av ESR, EU:s ansvarsfördelningsförordning (Effort Sharing Regulation). För dessa sektorer ska utsläppen senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än 1990, varav 8 procentenheter kan täckas av kompletterande åtgärder. Det andra etappmålet handlar specifikt om inrikes transporter. Utsläppen från dessa (förutom flyget, som ingår i EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast
år 2030 jämfört med 2010.

De senaste scenarierna över utsläpp och upptag av växthusgaser i Sverige togs fram under år 2016–2017. De utgår från att styrmedel som fanns i juni 2016 behålls under hela scenarioperioden till år 2030. Utfallet landade på
44 procents minskning av utsläppen till år 2030 jämfört med 1990 i ESR och 35 procents minskning jämfört med 2010 i transportsektorn. Nästan hälften av betinget från 1990 till 2030 är därmed uppfyllt och det återstår att minska utsläppen med drygt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter för att nå
ESR-målet. För transportmålet måste utsläppen minska med drygt
10 miljoner ton.

Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2018 ytterligare klimat-satsningar. Naturvårdsverket har kvantifierat effekten för tre av dessa: bonus-malus-systemet för nya lätta fordon, bränslebytet samt utökningen av Klimatklivet. När de beräknade effekterna av dessa tre satsningar adderas till de scenarier som utgår från de styrmedel som var på plats till och med som-maren 2016 minskar gapen till målen. För att nå målen till 2030 för inrikes transporter beräknas gapet till ungefär 1–3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det totala gapet för att nå ESR-målet till år 2030, inklusive inrikes transporter, beräknas till ungefär 2–4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Resultatet i scenarioberäkningarna är osäkra och påverkas av de antaganden som görs, däribland antagandet om att reduktionsnivån inom bränslebytet ökar till 40 procent till år 2030.

Sammanfattningsvis är det transportsektorn som behöver stå för huvuddelen av de totala utsläppsminskningar som behövs till 2030. Naturvårdsverket bedömer att etappmålet för transportsektorn kan nås med en kombination av vidtagna åtgärder inom de tre områdena: transporteffektivt samhälle, energieffek-tivare fordon samt ökad andel förnybara bränslen.

Stockholm den 14 mars 2018


Karolina Skog

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.