Utsläpp från fartyg i Östersjön

Skriftlig fråga 2023/24:287 av Stina Larsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-22
Överlämnad
2023-11-22
Anmäld
2023-11-23
Svarsdatum
2023-11-29
Sista svarsdatum
2023-11-29
Besvarad
2023-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Oljeutsläppet från det grundstötta fartyget Marco Polo är en katastrof för djurlivet vid Blekingekusten. Just nu pågår omfattande insatser för att begränsa de problem som uppstått med läckande olja. Det är omöjligt att rädda alla oljeindränkta fåglar, och dessutom påverkar utsläppet livet under ytan, som blåmusslor, alger och tång.

Den senaste stora fartygsolyckan kom inte som en chock. Det handlade snarare om när den skulle inträffa, inte om. Under de senaste tio åren har ungefär 100 större och mindre oljeläckage per år upptäckts i Östersjön. Ändå får utsläppen fortgå, trots att ny teknik skulle kunna göra stor skillnad för både klimatet och miljön. Det innebär stora problem och risker med användning av olja, inte bara för natur och djurliv utan för miljön och klimatet som helhet.

Det krävs kraftfulla åtgärder för att rederier ska tvingas ta större förebyggande ansvar för sina utsläpp. Det finns ny teknik som gör skillnad. I dag renar många fartyg sina avgaser, främst svavel, i så kallade skrubbrar. Avgaserna blir renare, men i stället släpps det smutsiga vattnet ut i Östersjön. Ett medelstort fraktfartyg kan släppa ut 1 miljon liter miljöfarligt skrubbervatten i timmen.

Det är oacceptabelt att utsätta djur och natur och riskera hav, stränder och atmosfär när det finns alternativ. Stora oljeutsläpp i Östersjön får inte hända igen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

Vilka initiativ är statsrådet och regeringen beredda att ta nationellt och internationellt för att skydda Östersjön mot fartygens utsläpp av olja och andra miljöförstörande ämnen?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:287 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

KN2023/ 04362 Klimat- och näringslivsdepartementet Klimat- och miljöministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:287 av Stina Larsson (C)
Utsläpp från fartyg i Östersjön

Stina Larsson har frågat mig vilka initiativ som jag och regeringen är beredda att ta nationellt och internationellt för att skydda Östersjön mot fartygens utsläpp av olja och andra miljöförstörande ämnen.

Oljeutsläppet i Pukaviksbukten har drabbat befolkningen och det marina ekosystemet i området. Svenska myndigheter, länsstyrelsen och kommuner har varit snabbt på plats och fortsätter att göra ett fantastiskt arbete med att sanera och minimera effekterna av utsläppet.

Fartyget är nu bortbogserat men de boende i området, de som har sin näring från havet och inte minst det marina ekosystemet kommer att påverkas under lång tid. I jämförelse med om olyckan skett med en oljetanker är utsläppet dock litet vilket pekar på behovet att minimera riskerna generellt och särskilt i känsliga områden.

Stina Larsson skriver att de senaste tio åren har ungefär 100 större och mindre oljeläckage per år upptäckts i Östersjön. Jag vill i detta sammanhang påpeka att bestämmelser som syftar till att förhindra olyckor till havs inte finns i miljölagstiftningen utan i sjöfartslagstiftningen.

Både fartygssäkerhetslagen (2003:364) och lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ställer krav på olika certifikat som bevis på att fartyg uppfyller gällande säkerhetskrav. Lagstiftningen innehåller straffbestämmelser som bl.a. träffar situationer där någon har använt ett fartyg som saknar nödvändiga certifikat. I sjölagen (1994:1009) finns också bestämmelser om ersättningsansvar och försäkringsskyldighet.

Därutöver gäller straffbestämmelserna i miljöbalken. Här kan jag konstatera att den som har orsakat ett oljeutsläpp uppsåtligen eller genom oaktsamhet kan dömas för grovt miljöbrott, om brottet har medfört varaktiga skador av stor omfattning. Straffskalan för grovt miljöbrott rymmer fängelse i upp till sex år.

Svensk miljölagstiftning innehåller alltså redan idag kännbara straff för den som har orsakat ett oljeutsläpp. En sittande utredning har fått i uppdrag att se över miljöstraffrätten och föreslå straffskärpningar.

När det gäller utsläpp från rökgasrenare, så har två genomförda regeringsuppdragen till Transportstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten bidragit till fördjupad kunskap om dessa utsläpp och den svenska linjen kommer alltjämt vara att fortsätta att driva på för hårdare utsläppsregler av tvättvatten från skrubbers, främst genom Världssjöfartsorganisationen (IMO).

Den internationella förhandlingen om skadliga utsläpp av skrubbervatten går långsamt och flera länder och hamnar har valt att förbjuda utsläpp på nationell eller lokal nivå.

Regeringskansliet bereder, baserat på informationen som framkommit i redovisningen av de nämnda regeringsuppdragen, frågan om nationella regler för utsläpp av orenat skrubbervatten. Jag vill inte föregripa detta arbete.

Stockholm den 29 november 2023

Romina Pourmokhtari

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.