Utrikesministerns uttalande om USA:s säkerhetspolitiska betydelse
Skriftlig fråga 2016/17:14 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-15
- Överlämnad
- 2016-09-16
- Anmäld
- 2016-09-20
- Svarsdatum
- 2016-09-28
- Sista svarsdatum
- 2016-09-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Regeringen Löfven lägger stor tonvikt vid att utveckla det bilaterala samarbetet med USA när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken. De bilaterala samarbetena, och särskilt det med USA, framställs av regeringen som alternativ till ett svenskt Natomedlemskap.
Med anledning av ovanstående blir det därför märkligt att läsa utrikesminister Margot Wallströms kommentar på SVT Nyheter (den 10 september) till nyheten om att USA och Ryssland har enats om en fredsplan för Syrien. Detta gäller särskilt den bedömning hon gör av USA:s möjligheter att agera.
Utrikesministern sa i sin kommentar: ”Vi välkomnar och stödjer den här överenskommelsen, men vi har realistiska och nedtonade förväntningar på den. Möjligen kan den lyckas nu när Ryssland tycker att de har kunnat stärka sin status som stormakt och USA har inte så mycket mer att sätta emot.”
Jag skulle därför vilja fråga utrikesminister Margot Wallström följande:
Vad menar utrikesministern med uttalandet om att USA inte har så mycket att sätta emot, och vad betyder det för USA:s säkerhetspolitiska roll på en generell nivå?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:14 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:14 av Hans Wallmark (M) Utrikesministerns uttalande om USA:s säkerhetspolitiska betydelse
Hans Wallmarks fråga innehåller ett citat från mig som är en del av ett längre resonemang. Därför tar jag nu tillfället i akt att tydliggöra hur vi resonerar i frågan.
Frågan Hans Wallmark ställer är angående ett uttalande om att USA inte har så mycket att sätta emot [gällande kriget i Syrien] och vad det betyder för USA:s säkerhetspolitiska roll på en generell nivå.
Sverige välkomnade överenskommelsen mellan USA och Ryssland om återupprättad vapenvila i Syrien, skydd av civila och humanitärt tillträde. Förhoppningen var att den skulle bidra till att skydda civilbefolkningen, minska lidandet och skapa förutsättningar för återupptagna fredsförhandlingar. Efter att vapenvilan brutits har vi sett en kraftig ökning av våldsnivån, inklusive urskiljningslösa bombningar av civila områden och attacker mot humanitär personal. Regimen och Ryssland har ett särskilt ansvar i detta avseende. Den senaste tidens händelser har ytterligare understrukit behovet av att vapenvilor kombineras med en transparent övervakningsmekanism. Sverige verkar, genom bi- och multilaterala kanaler, för ökat humanitärt tillträde, återupprättad vapenvila samt att en transparant övervakningsmekanism sätts upp, om möjligt under FN:s egid.
Många regionala och globala utmaningar kan endast mötas om Europa och USA agerar tillsammans. Det transatlantiska samarbetet är grundläggande för såväl amerikansk som europeisk säkerhet. Sveriges bilaterala samarbete med USA är högt prioriterat.
Vi värdesätter de amerikanska ansträngningarna för vapenvila och ökat humanitärt tillträde i Syrien, vilket är avgörande för en politisk lösning och transition i linje med säkerhetsrådsresolution 2254.
Stockholm den 28 september
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.