Utrikesfödda kvinnor och Arbetsförmedlingen

Skriftlig fråga 2019/20:958 av Ebba Hermansson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-02-13
Överlämnad
2020-02-14
Anmäld
2020-02-18
Svarsdatum
2020-02-26
Sista svarsdatum
2020-02-26
Besvarad
2020-02-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Den 3 februari visade TV4:s Kalla fakta ett avsnitt som behandlade det faktum att utrikesfödda kvinnor har betydligt svårare än utrikesfödda män att få jobb i Sverige. Över 100 000 personer hör nu till gruppen utrikesfödda kvinnor utan arbete, vilket gör den till den största gruppen arbetslösa i hela landet. Gapet på arbetsmarknaden mellan utrikesfödda män och utrikesfödda kvinnor har därtill stadigt växt under en lång tid, och det är inte mycket som tyder på att det kommer att förändras i närtid.

Detta gap kan inte uteslutande förklaras av skillnader i utbildningsnivå eller att kvinnorna är de som oftare tar hand om familj och hushåll i stället för att arbeta. En delförklaring tycks i stället vara att kvinnorna diskrimeras av Arbetsförmedlingens handläggare. ”De har färre kontakter med handläggarna, har svårt att komma i kontakt med handläggarna och får ta del av mindre arbetsnära insatser”, skriver Expressen om Kalla faktas granskning.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

Ämnar ministern följa upp denna granskning som visar på en diskriminering inom myndigheten, och i sådana fall på vilket sätt tänker hon göra detta?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:958 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)



A2020/00260

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:958 av Ebba Hermansson (SD)
Utrikes födda kvinnor och Arbetsförmedlingen

Ebba Hermansson har frågat mig om jag ämnar följa upp en granskning i TV-programmet Kalla Fakta som visar på en diskriminering inom Arbetsförmedlingen och i så fall på vilket sätt. Den granskning Ebba Hermansson refererar till visar att utrikes födda kvinnor har svårare att få kontakt med handläggare samt får mindre arbetsnära insatser än utrikes födda män.

En grundläggande princip i ett jämställt samhälle är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till arbete och lika ansvar för sin egen försörjning. Barn som växer upp i familjer där föräldrarna har ett arbete har som regel bättre förutsättningar i skolan, vilket stärker deras möjligheter att senare i livet etablera sig på arbetsmarknaden och bli delaktiga i samhällslivet.

Regeringen anser att både kvinnor och män ska mötas av samma förväntningar från samhällets sida och ges rätt förutsättningar för att försörja sig själva. Åtgärder för att stärka kvinnors möjlighet till arbete och därmed egen försörjning är en viktig fråga för regeringen. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2020 Arbetsförmedlingen i uppdrag att vidta åtgärder för kvinnor och män att få likvärdig tillgång till stöd, särskilt bland utrikes födda.

Fördelningen av arbetsmarknadspolitiska insatser är dock ojämnt fördelat mellan män och kvinnor. Idag är exempelvis mindre än 20 procent av de som får arbetsmarknadsutbildning kvinnor.

Arbetsförmedlingen har därför fått i uppdrag att sträva mot ett mer jämställt deltagande i arbetsmarknadsutbildningar. För att regeringen ska kunna följa upp arbetet ska Arbetsförmedlingen redovisa såväl resultat för övergångar till arbete som av urval och arbetssätt. Arbetsförmedlingen ska också redovisa och analysera hur myndigheten arbetar med bedömningar vid anvisningar.

Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag i regleringsbrevet för 2020 att inom ramen för etableringsprogrammet införa ett intensivår. Syftet är att deltagarna efter intensivåret ska vara matchningsbara mot arbetsmarknaden och komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Även i detta uppdraget tydliggörs att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra intensivåret.

Sammanfattningsvis är det mycket angeläget att Arbetsförmedlingen säkerställer att utrikes födda kvinnor får tillgång till stöd och insatser. Jag följer frågan noga.

Stockholm den 26 februari 2020

Eva Nordmark

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.