Utredning av våldtäktsbrott
Skriftlig fråga 2005/06:1223 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-17
- Anmäld
- 2006-03-17
- Besvarad
- 2006-03-22
- Svar anmält
- 2006-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 mars
Fråga 2005/06:1223 av Cecilia Widegren (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Utredning av våldtäktsbrott
Förra året anmäldes tiotusentals brott i Skaraborg. En stor andel av dem är så kallade vardagsbrott som cykelstöld eller skadegörelse. Alldeles för många av de anmälda brotten handlar om våld mot kvinnor @ oftast män som slår kvinnor. Under förra året anmäldes i Skaraborg 461 misshandelsfall där kvinnor var offer och under samma period anmäldes även 70 våldtäkter. Under 2004 var det bara var tionde av våldtäkterna i Västra Götaland som klarades upp och knöts till en gärningsman.
I Rikspolisstyrelsens årsrapport för 2005 redovisas samtidigt hur polisens utredningar av våld mot kvinnor tar allt längre tid. I Västra Götaland tar en utredning 48 dagar. Det är en ökning med 2 dagar sedan 2003. Polisens utredning av kvinnovåld måste ske snabbare. Om utredningen drar ut på tiden finns risken att kvinnor drar sig för att anmäla därför att det känns som att polisen inte prioriterar brottet.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att fler våldtäkter ska kunna klaras upp i Skaraborg och knytas till en gärningsman?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1223 besvarad av
den 22 mars
Svar på frågorna 2005/06:1223 om utredning av våldtäktsbrott och 1224 om snabbare utredning av våld som drabbar kvinnor
Justitieminister Thomas Bodström
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler våldtäkter ska kunna klaras upp och knytas till en gärningsman samt hur polisen ska utreda våld mot kvinnor i Skaraborg mer skyndsamt och effektivt.
För att den brottsutredande verksamheten inom polisen ska kunna fortsätta att utvecklas på bred front har regeringen sedan år 2000 gjort kraftiga satsningar på polisen. Anslagen har höjts med 2,7 miljarder kronor fram till 2006 och tillskott har aviserats för år 2007 med ca 700 miljoner kronor. En satsning som bland annat innebär att vi i dag har 1 500 fler poliser än år 2000. Även polismyndigheten i Västra Götaland @ där Skaraborg ingår @ har fått del av denna ökning. Som Cecilia Widegren väl känner till är det Rikspolisstyrelsen och inte regeringen som fördelar polisens resurser över landet. Polisarbete är dock inte enbart en fråga om resurser. Polisen måste också utvecklas och effektiviseras inom de resursramar som står till buds. Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna arbetar fortlöpande med det.
Inom ramen för Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens gemensamma tillsynsarbete genomfördes i början av 2005 en inspektion av brottsutredningar avseende våldtäkt. Resultatet av granskningen dokumenterades i en gemensam inspektionsrapport. Det kommer också under året bland annat att vidtas en uppföljning av de åtgärder som har företagits med anledning av inspektionen.
Jag vill understryka att bekämpandet av mäns våld mot kvinnor är en högt prioriterad fråga för mig och regeringen. Det finns sannolikt ingen regering som gjort mer för att bekämpa detta våld och stärka brottsoffrens ställning och rättigheter än den svenska. Ett arbete vi också kommer att fortsätta med oförminskad kraft. Som ett exempel i denna del vill jag framhålla regeringsöverenskommelsen med samarbetspartierna om 135 miljoner kronor 2006@2008 till kvinnojourer, kvinnors organisering samt ombildning av Rikskvinnocentrum till nationellt kunskapscentrum. Det är en unik satsning som understryker viljan att synliggöra mäns våld mot kvinnor.
Som en självklart mycket viktig del i samhällets arbete med att bekämpa våld mot kvinnor ingår rättsväsendets arbete med att utreda och lagföra de fall där kvinnor utsatts för någon form av fysiska eller psykiska övergrepp. Viktigt är också att detta sker på ett kompetent sätt och inte tar längre tid än vad som motiveras av förutsättningarna i det enskilda fallet. Den enskilt viktigaste faktorn måste då alltid vara den drabbade kvinnans situation och förutsättningar. Utifrån den insikten vidtas också en rad åtgärder för att så långt det är möjligt anpassa utredningstiderna utifrån detta.
Att polisens utredningstider för våld mot kvinnor under 2005 i princip är oförändrade medför att målet att ytterligare förkorta utredningstiderna inte har uppnåtts. Detta är självklart inte bra, men för att undvika risken att dra alltför långtgående slutsatser av detta är det viktigt att också väga in andra faktorer. En sådan faktor är att anmälda fall av våldtäkt ökat markant under 2005, detta bland annat som en konsekvens av den nyligen skärpta lagstiftningen vilken medför att fler övergrepp mot kvinnor nu betraktas som våldtäkt. Då våldtäkt är ett mycket allvarligt brott med högt straffvärde ökar också kraven på utredningsarbetet, vilket bland annat medför att utredningsarbetet i det enskilda fallet generellt blir mer omfattande och tidskrävande. Här finns alltså ett direkt samband till en åtgärd som regeringen vidtagit för att ytterligare stärka kvinnors skydd mot våld. En likartad effekt har också uppstått som en konsekvens av att brottet grov kvinnofridskränkning införts.
En ytterligare faktor att beakta är att polisen under 2005 lyckats binda fler gärningsmän till brott inom denna brottstyp. Enligt polisens egen bedömning är en viktig förklaring till detta att man i vissa ärenden ökat arbetsinsatsen och därmed utredningstiden. Detta bland annat som en följd av den kompetenshöjning och metodutveckling som successivt sker inom polisen. Detta exemplifierar betydelsen av att se på utredningstiden parallellt med resultatet.
Jag kommer att noggrant fortsätta följa polisens arbete inom detta område. Om det bedöms nödvändigt kommer jag även att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.