Utredning angående preventiv avlyssning
Skriftlig fråga 2020/21:3172 av Johan Forssell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-06-10
- Överlämnad
- 2021-06-10
- Anmäld
- 2021-06-11
- Besvarad
- 2021-06-23
- Sista svarsdatum
- 2021-06-23
- Svarsdatum
- 2021-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Det allvarliga läget i Sverige med en närmast konstant eskalerande gängkriminalitet har undgått få. Med det våldskapital gängen besitter skapas parallellsamhällen där droghandel sker öppet, där vittnen skräms och hotas och där samhällsinstitutioner och föreningsliv påverkas av gängen.
I den senaste myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet beskrev polisen den organiserade brottsligheten som systemhotande. Den formuleringen försätter situationen i ett om möjligt än mer allvarligt läge än tidigare. Vi står inför ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om – och då krävs åtgärder som står i relation till hotet.
En sådan mönsterbrytande åtgärd är att ge polisen möjlighet till så kallad preventiv avlyssning, det vill säga att gängkriminella ska kunna avlyssnas utan att det föreligger en konkret brottsmisstanke. Detta är något polisen uttryckligen efterfrågat från politiken, och givet effekterna från Encrochat och Anom är det lätt att förstå varför.
På initiativ från bland andra Moderaterna har ett utskottsinitiativ nyligen behandlats i riksdagens justitieutskott där just preventiv avlyssning utgjorde en av punkterna. Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade nej till frågan i utskottet. Samtidigt har inrikesminister Mikael Damberg, efter att inledningsvis ha varit mycket skeptisk till förslaget, sagt att han inte stänger några dörrar.
Detta budskap återupprepades av statsminister Stefan Löfven under en pressträff efter partiledardebatten den 9 juni. Däremot stängde han dörren till det mest effektiva alternativet om att ge ett tilläggsdirektiv till den sittande utredningen Ju 2020:20 som ser över utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.
Beskeden från regeringssidan varierar, och dörren verkar stängd mot att ge den sittande utredningen Ju 2020:20 ett tilläggsdirektiv.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att tillsätta en ny utredning som ser över möjligheterna att införa så kallad preventiv avlyssning mot gängkriminella, med tillhörande uppdrag att ta fram ett sådant förslag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3172 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:3172 av Johan Forssell (M)
Utredning angående preventiv avlyssning
Johan Forssell har frågat mig om jag avser att tillsätta en ny utredning som ser över möjligheterna att införa så kallad preventiv avlyssning mot gängkriminella, med tillhörande uppdrag att ta fram ett sådant förslag.
Regeringen har hela tiden haft en kompromisslös hållning mot kriminella nätverk. Därför har vi sett till att de brottsbekämpande myndigheterna har de bästa möjliga förutsättningarna för att utföra sina uppdrag. Vi har sett till att det utbildas fler poliser, vi har skärpt straffen och sett till att polis och åklagare fått fler verktyg. Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet syftar till att både bryta nyrekryteringen och att bekämpa gängkriminaliteten. Det innehåller också förebyggande insatser inom bl.a. skola, socialtjänst och välfärd. Den satsning mot gängkriminaliteten som regeringen genomför är den mest omfattande någonsin i Sverige och den angriper brottsligheten från flera håll samtidigt.
Möjligheterna att komma åt elektronisk bevisning har stor betydelse för bekämpandet av kriminella nätverk, såväl i det preventiva arbetet som annars. Därför har regeringen bl.a. infört det nya hemliga tvångsmedlet hemlig dataavläsning. Det nya tvångsmedlet ger bättre och mer effektiva möjligheter att få del av information som tidigare inte har varit tillgänglig, t.ex. krypterad och anonymiserad information. För att brottsbekämpningen effektivt ska kunna få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation är det även viktigt med en fungerande datalagring. Regeringen har infört nya regler om datalagring som har stor betydelse för brottsbekämpningen. Vi har dessutom infört ett förfarande som gör det enklare att besluta om hemlig avlyssning. Eftersom kriminella nätverk sällan bryr sig om nationsgränser har vi gjort det enklare för svenska myndigheter att begära hjälp av myndigheter i andra länder i utredningar där det finns gränsöverskridande inslag. Regeringen har också genom propositionen Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet sett till att de brottsutredande myndigheterna har fått ytterligare verktyg för att komma åt elektronisk bevisning. Som Johan Forsell hänvisar till har regeringen också tillsatt en utredning i syfte att ge de brottsbekämpande myndigheterna utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i fråga om grov och organiserad brottslighet.
Det är också viktigt att polisen kan ingripa i ett tidigt skede mot kriminella nätverk. Därför har regeringen den 10 juni 2021 beslutat en lagrådsremiss med förslag till nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål. Polisen föreslås få en ny befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter sådana föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus, till exempel trappuppgångar och tvättstugor. Eftersom en majoritet i riksdagen har röstat för en misstroendeförklaring mot statsministern avstår jag för närvarande från att uttala mig om vilka initiativ regeringen har för avsikt att vidta på detta område framöver.
Stockholm den 23 juni 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.