Utnyttjande av arbetssökande med anställningsstöd
Skriftlig fråga 2016/17:382 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-28
- Överlämnad
- 2016-11-28
- Anmäld
- 2016-11-29
- Svarsdatum
- 2016-12-07
- Sista svarsdatum
- 2016-12-07
- Besvarad
- 2016-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Sydsvenska Dagbladet har uppmärksammat en rad fall där oseriösa arbetsgivare utnyttjar personer med olika former av anställningsstöd. I annonser för lediga tjänster efterfrågas arbetssökande med anställningsstöd helt öppet, vilket snedvrider konkurrensen bland de arbetssökande. Men än värre är att arbetssökande vid upprepade tillfällen har blivit erbjudna kontrakt med längre arbetstider och lägre lön än vad som är tillåtet. I vissa fall har de arbetssökande även blivit tillsagda att skriva på ett kontrakt med högre angiven lön än vad som betalas ut för att arbetsgivaren ska kunna lägga beslag på mellanskillnaden. Utnyttjandet av systemet med anställningsstöd har gått så långt att bidrag, inte kompetens, är en merit när du söker arbete.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra att arbetsgivare lurar och utnyttjar arbetssökande med olika former av anställningsstöd?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:382 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
PAGE
2
Dnr A2016/02264/A Dnr A2016/02304/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:382 av Boriana Åberg (M) Utnyttjande av arbetssökande med anställningsstöd och fråga 2016/17:406 av Mats Persson (L) Anställningsstöd
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att arbetsgivare lurar och utnyttjar arbetssökande med olika former av anställningsstöd. Mats Persson har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder avseende ingångslönerna på arbetsmarknaden samt avseende anställningsstöden med anledning av indikationer på att företag sätter i system att använda anställningsstöd.
Anställningsstöden ska hjälpa personer att komma in på arbetsmarknaden, att få erfarenhet av arbetslivet och möjlighet till egen försörjning. Stöden påverkar konkurrensen mellan arbetssökande och blir en faktor som kommer att inverka på vem som anställs. Att staten subventionerar arbetsgivares kostnader för att anställa ska givetvis inte bidra till att människor utnyttjas. Det är angeläget att arbetsgivare är villiga att ge människor som står långt ifrån arbetsmarknaden en möjlighet till jobb. Det är dock mycket viktigt att regelverket efterföljs och Arbetsförmedlingen har ett ansvar för att kontrollera och säkerställa detta.
I Sverige är förekomsten av kollektivavtal en förutsättning för att säkerställa goda arbetsvillkor. Staten ska inte medverka till dåliga arbetsvillkor genom att subventionera anställningar med löner som är sämre än vad som ska lämnas enligt kollektivavtalen. Regeringen avser därför att under 2017 ändra reglerna för nystartsjobb så att det ska krävas anställningsvillkor som följer, eller är likvärdiga med, kollektivavtal, vilket tidigare aviserats i budgetpropositionerna för både 2016 och 2017.
Arbetsförmedlingen har ett ansvar att säkerställa att det finns en intern kontroll av de stöd som beviljas, så att reglerna följs. Om arbetsgivare lämnar felaktiga uppgifter till berörda myndigheter ska de återbetala det som betalats ut felaktigt. Arbetsförmedlingen ska även samråda med den sammanslutning av arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivaren inför beslut om ett arbetsmarknadspolitiskt program. Detta är betydelsefullt för att säkerställa att villkoren för arbetstagaren är förenliga med regelverket.
Mats Persson menar att bristen på rimliga ingångslöner tvingar fram bidragsstöd för att kompensera arbetsgivarna för de höga lönekostnaderna och hänvisar till Liberalernas förslag om ny anställningsform med lägre ingångslöner. Som bekant är det en grundpelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen att arbetsmarknadens parter ansvarar för lönebildningen. Staten har ett övergripande samhällsekonomiskt ansvar men huvudansvaret för lönebildningen ligger hos parterna. Att från politiskt håll sänka människors löner är främmande den svenska modellen och skulle leda till ökade klyftor i samhället. Det är inte en politik som gynnar Sverige.
Regeringen bedömer snarare att det finns ett behov av att se över anställningsstöden och göra dem mer ändamålsenliga samt att skapa nya enklare vägar till arbete med lägre kvalifikationskrav för personer som har det behovet. Inom Regeringskansliet pågår ett generellt arbete med att förenkla och göra anställningsstöden mer effektiva och träffsäkra. Bland annat har en utredning inom Arbetsmarknadsdepartementet tillsatts för att se över de subventionerade anställningarna. Regeringen bedriver även ett arbete med att skapa förutsättningar för fler enkla jobb och enkla vägar till jobb i näringslivet och Tillväxtverket har nyligen fått i uppdrag att utifrån företagens behov stödja utvecklingen av modeller som kan öka arbetsgivares benägenhet att anställa nyanlända och personer som har varit utan arbete en längre tid.
Stockholm den 7 december 2016
Ylva Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.