Utlandsstyrkans befogenheter att överlämna gripna
Skriftlig fråga 2005/06:1283 av Widman, Allan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-23
- Anmäld
- 2006-03-23
- Besvarad
- 2006-03-29
- Svar anmält
- 2006-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 mars
Fråga 2005/06:1283 av Allan Widman (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Utlandsstyrkans befogenheter att överlämna gripna
Försvarsmakten genomför flera samtidiga internationella insatser runtomkring i världen. De senaste åren har det regelmässigt varit insatser med mycket små svenska styrkor och oftast i områden med svaga samhälleliga strukturer. Svenska soldater utomlands har, för att upprätthålla allmän ordning, i många fall befogenheter även gentemot civila och får nu i dagarna för denna uppgift även icke dödliga vapen som gummikulor och pepparsprej. Men till och med en hel bataljon med områdesansvar har sällan de fysiska resurser som krävs för att ens temporärt förvara de personer som de av ordningsskäl kan ha rätt att kvarhålla. För mindre mobila förband utan områdesansvar är det än svårare att ansvara för omhändertagna @ de må vara krigsfångar eller ej.
De danska och nederländska väpnade styrkornas hantering av omhändertagna, genom att överföra dem till det högre multinationella förband som de tillhör på plats i missionsområdet, har kommit att livligt diskuteras i Köpenhamn och Haag.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att klarlägga den svenska utlandsstyrkans befogenheter att överlämna gripna utländska medborgare till militära förband från andra länder?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1283 besvarad av
den 29 mars
Svar på fråga 2005/06:1283 om utlandsstyrkans befogenheter att överlämna gripna
Försvarsminister Leni Björklund
Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att klarlägga den svenska utlandsstyrkans befogenheter att överlämna gripna utländska medborgare till militära förband från andra länder.
Utlandsstyrkan har den mycket betydelsefulla uppgiften att genom att delta i internationella fredsfrämjande insatser bidra till fred och säkerhet i världen. Deltagandet i en fredsfrämjande insats sker efter riksdagens godkännande och styrkan utför uppgiften under gällande internationell och nationell rätt.
Vid fredsfrämjande insatser ställer truppbidragarländer väpnade styrkor till FN:s eller annan organisations eller stats förfogande för lösande av vissa uppgifter. Uppgifterna är vanligtvis baserade på ett mandat från FN:s säkerhetsråd men kan också vara baserade på ett fredsavtal eller samtycke från den stat där insatsen äger rum.
Av det folkrättsliga mandatet framgår vilka uppgifter de deltagande styrkorna har att utföra, om insatsen har en stödjande roll eller om den också har exekutiva befogenheter samt i vilken utsträckning våld får användas. I den utsträckning som fredsfrämjande insatsstyrkor har rätt att använda våld och tvång, inklusive rätten att omhänderta och frihetsberöva personer, baseras denna rätt alltså på det gällande internationella mandatet. Befogenheterna att använda våld och tvång begränsas vanligtvis av särskilda insatsregler, så kallade Rules of Engagement (RoE), som fastställs av den organisation eller stat som leder verksamheten. Truppbidragande stat som avser att delta i en insats har vid den förhandling som sker vid framtagandet av RoE möjlighet att påverka innehållet. Staten i fråga kan vid behov anmäla nationella begränsningar i RoE. I dokumentet anges bland annat om och under vilka förutsättningar omhändertagande och frihetsberövande får äga rum.
Den organisation eller stat som leder insatsen utser en befälhavare som i operativt hänseende har att leda insatsen. Det är denna befälhavare som ytterst anger de uppgifter som det svenska truppbidraget ska lösa inom det givna mandatet. Svensk trupp får endast fullgöra ett omhändertagande och ett frihetsberövande om åtgärden har beordrats av befälhavaren för insatsen i enlighet med det mandat som gäller för insatsen. Ansvaret för att det i insatsen finns förmåga att hålla omhändertagna och frihetsberövade personer i förvar vilar på befälhavaren, och ytterst den organisation eller stat som leder insatsen. Det svenska truppbidraget har också en skyldighet att överlämna omhändertagna och frihetsberövade personer i enlighet med de beslut och order som befälhavaren för insatsen fastställer. Den svenska styrkan ansvarar för de omhändertagna och frihetsberövade personerna under den tid de finns vid den svenska enheten.
Ett överlämnande av en frihetsberövad person till en annan stats militära förband som deltar i en fredsfrämjande insats följer alltså, förutom av det internationella mandatet, av specifika insatsregler. Det är således inte fråga om en utlämning enligt svensk utlämningslagstiftning. Jag vill understryka att den svenska personalen, under den tid som någon är frihetsberövad vid den svenska enheten, naturligtvis är skyldig att behandla personen i enlighet med folkrättens regler om mänskliga rättigheter och, i förekommande fall, den internationella humanitära rätten.
Det är angeläget att det inte finns några oklarheter för utlandsstyrkans agerande och frågan om när och hur en person kan omhändertas är viktig. Då de internationella fredsfrämjande insatser som Sverige för närvarande deltar i grundar sig på FN-mandat och tydliga RoE bedömer jag att befintliga handlingsregler på området är klara. Jag avser därför inte i nuläget att vidta några särskilda åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.