utländska fordonsförare och misstänkt brottslighet
Skriftlig fråga 1999/2000:791 av Hellsvik, Gun (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-06
- Anmäld
- 2000-04-11
- Besvarad
- 2000-04-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:791
av Gun Hellsvik (m) till justitieminister Laila Freivalds om utländska fordonsförare och misstänkt brottslighetI Blekinge inträffade nyligen att en person, som inte var bosatt i Sverige, åkte fast för misstänkt rattfylleri. I bilen åkte andra landsmän till mannen samt befann sig gods, som misstänktes vara stulet. På grund av polisens arbetsbelastning kunde utredning av misstanken om stöld, som avsåg inte bara föraren utan även passagerarna, inte genomföras i tid, utan männen fick släppas och for med bil och gods till sitt hemland.
Den 15 maj 1998 beslutade riksdagen att ge regeringen i uppdrag att se över frågan om indrivning av böter från utländska fordonsförare. Den danska modellen, som innebär beslag av bilen, förordades av riksdagen. Det har snart gått två år sedan riksdagen fattade sitt beslut. Med en regel av det slag riksdagen begärt att få sig förelagd hade de män, som man tvingades frige i brist på tillräcklig utredning, inte haft tillgång till bilen och därmed inte heller kunnat föra det gods, som misstänktes vara stulet ur landet. Regeringen har emellertid inte återkommit med det begärda lagförslaget.
Min fråga till justitieministern är:
När kan riksdagen förvänta sig att erhålla det begärda lagförslaget?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:791 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:791 om utländska fordonsförare och misstänkt brottslighet
Justitieminister Laila Freivalds
Gun Hellsvik har frågat mig när riksdagen kan förvänta sig att erhålla ett lagförslag om möjlighet att ta en utländsk bil i beslag för att säkra indrivning av trafikböter. Gun Hellsvik ställer sin fråga bl.a. mot bakgrund av att riksdagen den 15 maj 1998 beslutat att som sin mening ge regeringen till känna att frågan om indrivning av böter för trafikbrott bör ses över, bl.a. i ett EU-perspektiv (bet. 1997/98:JuU24).
Regeringen har nyligen i en proposition till riksdagen redovisat de överväganden som gjorts i anledning av riksdagens beslut samt vilka ytterligare åtgärder som är aktuella (prop. 1999/2000:78). Av redovisningen framgår bl.a. att en internationell konvention har förhandlats fram inom ramen för Schengensamarbetet som, när konventionen trätt i kraft, kommer att göra det möjligt att verkställa trafikböter i förarens hemland. Vidare övervägs inom EU att inleda arbete med att förbättra möjligheterna till ömsesidig verkställighet av bötesdomar. Dessutom kommer ett uppdrag att lämnas till Vägverket att i samråd med bl.a. Rikspolisstyrelsen överväga vilka möjligheter det finns att inom ramen för gällande lagstiftning förbättra möjligheterna att säkra betalning för trafikböter m.m.
Det bör i sammanhanget framhållas att det inte saknas instrument i lagstiftningen för detta ändamål. Således kan egendom beläggas med kvarstad för att säkerställa att böter betalas, under förutsättning att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse. När det gäller att ingripa mot olika trafikbrott finns i vissa fall också andra möjligheter till ingripande direkt i anslutning till brottet, exempelvis omhändertagande av körkort eller hindrande av fortsatt färd.
Gun Hellsvik tar emellertid i sin fråga upp möjligheterna att förhindra utförsel av misstänkt stöldgods. Denna sammankoppling är märklig. Tvångsmedel som är avsedda för att säkra betalning ska givetvis inte primärt användas för utredning av brott. Det finns i stället enligt rättegångsbalken möjlighet att ta föremål som kan antas vara frånhända någon genom brott i beslag. Naturligtvis kan det finnas situationer där det med hänsyn till bl.a. bevisläge och tidsfrister kan vara svårt att i praktiken ingripa mot sådan utförsel. Som regeringen anfört i propositionen om polissamarbete m.m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen, kräver denna fråga ytterligare överväganden (prop. 1999/2000:64 s. 56 ff.).
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.