Utländska attentat i Sverige
Skriftlig fråga 2019/20:1746 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-06
- Överlämnad
- 2020-07-07
- Sista svarsdatum
- 2020-07-21
- Svarsdatum
- 2020-08-12
- Besvarad
- 2020-08-12
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
En 43-årig rysk medborgare från delrepubliken Tjetjenien hittades död med skottskador utanför Österrikes huvudstad Wien i lördags, rapporterar TT. Dissidenten har, enligt vad ukrainska myndigheter sagt till nyhetsbyrån AFP, lämnat uppgifter om ett attentat i oktober 2017 i Kiev mot en annan tjetjen. Den nu mördade 43-årige asylsökanden har öppet kritiserat regimen i Tjetjenien och dess hårdföre ledare Ramzan Kadyrov.
Österrikiska myndigheter vill ännu inte uttala sig om motivet till mordet, men enligt uppgifter har en 37-årig och en 47-årig tjetjen gripits och ska utredas för sin eventuella inblandning. Ryska medier rapporterar att den mördade är en tjetjen som drev en videoblogg med mycket frispråkig kritik mot Kadyrov. Den ryska tidningen Novaja Gazeta skriver att den mördade är ”personlig fiende” till den tjetjenske ledaren.
Nu växer oron hos regimkritiska tjetjener utomlands. Runt om i världen har nu sedan 2004 sex oppositionella exiltjetjener mördats medan två har överlevt. Det gäller attentat i Qatar, Norge, Förenade Arabemiraten, Österrike, Turkiet, Frankrike och Tyskland.
Sverige är inte heller något undantag. I juni häktades en rysk medborgare i sin frånvaro misstänkt för medhjälp till mordförsök på en exiltjetjen i Gävle den 26 februari. Säpo tog över förundersökningen efter överfallet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder vidtar statsrådet och regeringen mot att utländska stater och intressen genomför planläggning och attentat i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1746 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/02612/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1746 av Björn Söder (SD)
Utländska attentat i Sverige
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag eller regeringen vidtar mot att utländska stater och intressen genomför planläggning och attentat i Sverige.
Regeringen fördömer naturligtvis utländska staters försök att tysta ner eller trakassera meningsmotståndare. De ska kunna utöva sina grundläggande fri- och rättigheter och känna sig trygga precis som alla andra människor som bor och lever här.
Säkerhetspolisen har framhållit att det breddade underrättelsehotet från främmande makt också kan innebära ett säkerhetshot som omfattar allvarlig brottslighet mot personer. Flera länder har visat att de är beredda att gå längre än till underrättelseverksamhet för att nå politiska mål. I Säkerhetspolisens uppdrag ingår bl.a. att förhindra säkerhetshotande verksamhet från främmande makt. Säkerhetspolisen lyfter fram sin samverkan med andra myndigheter och med internationella partners som ett viktigt verktyg i detta arbete. Som exempel kan nämnas det fördjupade samarbetet med Migrationsverket för att förhindra att individer som är eller kan bli ett säkerhetshot uppehåller sig eller etablerar sig i Sverige. Inom ramen för samarbetet kan Säkerhetspolisen bl.a. förorda att en utlänning inte ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige av skäl som rör Sveriges säkerhet.
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande förslag som bl.a. innebär att lagen om särskild utlänningskontroll ska ersättas av en ny lag och att vissa ändringar ska göras i utlänningslagen när det gäller säkerhetsärenden. Enligt det förslag till ny lag, som nu remissbehandlats, stärks möjligheterna att utvisa individer som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot.
Ytterligare ett viktigt verktyg i bekämpningen av grov och allvarlig brottslighet är lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning som trädde i kraft den 1 april 2020.
Sammanfattningsvis har jag förtroende för att Säkerhetspolisen har förmåga att hantera den typ av brott som frågan avser. Att de därutöver har fått nya verktyg kommer ytterligare stärka denna förmåga.
Stockholm den 11 augusti 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.