utflyttningen av akademiker
Skriftlig fråga 2001/02:573 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-23
- Anmäld
- 2002-01-29
- Besvarad
- 2002-01-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 januari
Fråga 2001/02:573
av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om utflyttningen av akademikerUnder 1990-talet har nettoutflyttningen av både civilingenjörer och civilekonomer varit över 200 per år. Sedan 1987 har totalt 2 728 civilingenjörer och 2 640 civilekonomer netto flyttat från Sverige. Allt enligt statistik från SACO. Detta är skrämmande siffror och ger bilden av Sverige som ett land från vilket akademiker flyr.
Det är mycket allvarligt att högt kvalificerad arbetskraft flyttar från landet. Det är ett reellt hot för framtida svensk arbetsmarknad.
Samtidigt rapporterar RSV att antalet utländska experter som ansökt om expertskattestatus vida överskridit regeringens förväntningar. Den totala bilden av situationen är att de höga skatterna på akademiker i Sverige får de svenska akademikerna att fly landet och de ersätts delvis av utländska experter som får skatterabatter.
Min fråga till utbildningsministern är:
Hur avser utbildningsministern agera för att motivera fler att satsa på långa akademiska utbildningar i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:573 besvarad av
den 30 januari
Svar på fråga 2001/02:573 om utflyttningen av akademiker
Utbildningsminister Thomas Östros
Sten Tolgfors har frågat mig hur jag avser att agera för att motivera fler att satsa på långa akademiska utbildningar i Sverige.
Intresset för långa akademiska utbildningar i Sverige är stort. Antalet långa examina (längre än 3 år) har mer än fördubblats under 90-talet.
Men jag uppfattar att frågan rör hur vi kan behålla våra akademiker i Sverige och hur fler kan motiveras att satsa på akademiska utbildningar.
Hög internationell rörlighet bland studenterna och akademikerna är mycket positiv och bör stimuleras. Vi bör därför även fortsättningsvis uppmuntra våra akademiker att skaffa sig arbetslivserfarenhet från andra länder då de vid återvändandet tillför Sverige värdefull erfarenhet och kunskap. Jag är övertygad om att om vårt samhälle ska fortsätta en positiv utveckling och klara globaliseringens utmaningar behöver långt fler den erfarenhet som en längre utlandsvistelse ger. Svenska företag borde också mer aktivt söka rekrytera högutbildade från andra EU-länder.
Frågeställaren lämnar uppgifter om nettoutflyttningen av civilingenjörer och civilekonomer från Sverige. Dessa siffror ger en felaktig bild av verkligheten. Större delen av våra invandrare ingår inte i den beräkningen eftersom närmare uppgifter saknas för deras utbildning. Vi vet att många av dem har akademisk utbildning. Som exempel kan nämnas att för svenskfödda civilingenjörer motsvarade år 2000 nettoutflyttningen 0,3 % av det totala antalet svenskfödda civilingenjörer som var drygt 60 000. Här ingår inte det invandringsöverskott som Sverige får genom utlandsfödda civilingenjörer. Även för ekonomer och naturvetare är nettot litet i förhållande till stockarnas storlek. Slutsatsen är att Sverige fortsätter att ha ett överskott på invandrad kompetens.
En stor del av våra akademiker som flyttar utomlands återvänder efter en tid. Ett tydligt exempel är att år 2000 var det fler svenskfödda sjuksköterskor som flyttade till Sverige än från. Detsamma gäller för svenskfödda läkare.
När det gäller frågan om att motivera fler till längre akademiska utbildningar är jag inte orolig då söktrycket är fortsatt högt. Dessutom vill jag erinra om den i riksdagen nyligen beslutade propositionen Den öppna högskolan. I den presenteras en rad förslag till hur nya grupper kan stimuleras till att satsa på akademiska utbildningar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.