Utebliven diplomatisk bojkott av OS i Kina

Skriftlig fråga 2021/22:866 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-20
Överlämnad
2022-01-21
Anmäld
2022-01-25
Svarsdatum
2022-02-02
Sista svarsdatum
2022-02-02
Besvarad
2022-02-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 4 februari går vinter-OS i Peking av stapeln. Inför detta har flera länder, som exempelvis Australien, USA och Storbritannien och naturligtvis Litauen, varit tydliga med att de avser att genomföra en så kallad diplomatisk bojkott av spelen, vilket även Sverigedemokraterna som bekant förespråkar. Undertecknad lyfte bland annat detta redan i höstas i en skriftlig fråga (2021/22:493), och i återkopplingen framkom det att regeringen inte tagit ställning än.

Nu har dock regeringen tagit ställning. Man avser inte att närvara med någon representant men det ska enligt regeringen inte ses som en diplomatisk bojkott utan enbart mot bakgrund av rådande smittspridning. Trots att en diplomatisk bojkott inte utesluter att landets idrottare deltar i tävlingarna kan regeringens ställningstagande enbart ses som ett resultat av feghet. Man vågar helt enkelt inte markera mot den kinesiska diktaturen, trots alla de övertramp av de mänskliga rättigheterna som vi ser i landet.

Regeringen påstår sig i stället föra diplomatiska samtal där man kritiserar övertrampen, men de har inte gett några resultat. Likaså uteblir då effekten av den offentliga markeringen, varför regeringens ställningstagande enbart kan ses som ett tecken på att man inte inser allvaret i Kinas återkommande och ofattbara övergrepp mot minoriteter och oliktänkande, eller för den delen aggressiva agerande gentemot andra länder.

Faktum är att Sverige också är drabbat. Ett av de största hoten mot vårt land är Kina, som bedriver underrättelseverksamhet mot oss. I närtid har vi sett hur de kidnappat en svensk medborgare samt brutit mot internationella avtal, genom övertagandet av Hongkong. Den kinesiska hoten mot såväl svenska beslutsfattare som journalister vittnar också om ett hänsynslöst beteende, som vi bara kan hoppas minskar nu när de bytt ambassadör.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vilka fördelar ser ministern med att inte genomföra en diplomatisk bojkott av Kina, och vilka initiativ är ministern beredd att ta mot bakgrund av situationen för mänskliga rättigheter i Kina och de signaler som en utebliven bojkott riskerar att sända till de minoriteter som är drabbade i landet?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:866 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2022/ 01041 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:866 av Markus Wiechel (SD)
Utebliven diplomatisk bojkott av OS i Kina

Markus Wiechel har frågat mig vilka fördelar jag ser med att inte genomföra en diplomatisk bojkott av Kina, och vilka initiativ jag är beredd att ta mot bakgrund av situationen för mänskliga rättigheter i Kina och de signaler som en utebliven bojkott riskerar att sända till de minoriteter som är drabbade i landet.

Idrottsministern har tidigare framhållit att de olympiska spelen inte främst handlar om politik eller politiskt deltagande utan är en hyllning till idrotten. Pandemin pågår fortfarande och påverkar oss alla. Ingen medlem av den svenska regeringen kommer att närvara vid vinter-OS i Peking.

Regeringen ser allvarligt på situationen för mänskliga rättigheter i Kina. Att folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna upprätthålls berör hela det internationella samfundet. Därför har Sverige och EU vid flertalet tillfällen tagit upp situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina i internationella sammanhang såsom i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Regeringen kommer fortsätta att lyfta dessa frågor både i dialogen med företrädare för Kinas regering och i internationella sammanhang.

Stockholm den 2 februari 2022

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.