Utbyggnad av kriminalvården
Skriftlig fråga 2022/23:152 av Ardalan Shekarabi (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-08
- Överlämnad
- 2022-12-09
- Anmäld
- 2022-12-12
- Svarsdatum
- 2022-12-21
- Sista svarsdatum
- 2022-12-21
- Besvarad
- 2022-12-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Kriminalvården är redan i dag hårt belastad, inte minst beroende på de senaste årens straffhöjningar. Kriminalvården har fått stora tillskott och arbetar intensivt med utbyggnad. I Tidöavtalet finns förslag som i mycket hög grad skulle påverka Kriminalvården om de genomförs. Samtidigt finns tecken på att Kriminalvården har svårt att klara den utbyggnad som redan är beslutad. Ett exempel är den planerade anstalten i Kalmar, med flera hundra platser. Enligt det uppgjorda samverkansavtalet mellan kommunen och Kriminalvården ska anstalten kunna tas i bruk under år 2026. På Kriminalvårdens hemsida anges i stället att anstalten ska kunna öppnas först år 2028. Kalmar kommun har arbetat hårt för att få sin del av avtalet på plats, och såväl markköp som detaljplan är klara.
Kalmar kommun har också i detaljplanen tagit höjd för att anstalten kan ha 500 platser. Kriminalvården håller dock fast vid cirka 350 platser, trots att behovet av platser redan i dag är stort och kan bli än större om förslagen i Tidöavtalet genomförs.
Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer följande:
Har ministern för avsikt att ta några initiativ, och i så fall vilka, för att Kriminalvården ska klara den stora utbyggnad som krävs om förslagen i Tidöavtalet genomförs?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:152 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:152 av Ardalan Shekarabi (S)
Utbyggnad av kriminalvården
Ardalan Shekarabi har frågat mig om jag har för avsikt att ta några initiativ, och i så fall vilka, för att Kriminalvården ska klara den stora utbyggnad som krävs om förslagen i Tidöavtalet genomförs.
Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Målet är bland annat att öka tryggheten i vårt samhälle och att straffen ska bli mer rättvisa. Beläggningen i våra häkten och anstalter är redan nu hög och Kriminalvården behöver kraftigt byggas ut. Det är därför angeläget att den kapacitetsutökning som påbörjats av myndigheten kan fortsätta parallellt med att säkerheten och verksamheten upprätthålls. I syfte att ge myndigheten förutsättningar för detta föreslår regeringen i budgetpropositionen ökade medel till Kriminalvården i enlighet med myndighetens äskande. Regeringen avser även att utreda möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands och åtgärder för att möjliggöra fler överföringar av straffverkställighet ska ses över.
Av Tidöavtalet framgår även att Kriminalvården ska ges i uppdrag att beräkna hur många nya fasta anstalts- och häktesplatser som måste byggas för att regeringens förslag ska kunna genomföras. Det framgår även att kostnadseffektiviseringar måste prioriteras i samband med detta.
Regeringen har sedan den tillträdde redan beviljat nio framställningar från Kriminalvården om att ingå hyresavtal för ca 400 nya platser som avses att tas i bruk under senast 2023.
Stockholm den 21 december 2022
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.