Utbildningsstöd till placerade barn
Skriftlig fråga 2016/17:471 av Thomas Finnborg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-08
- Överlämnad
- 2016-12-09
- Anmäld
- 2016-12-12
- Svarsdatum
- 2016-12-23
- Sista svarsdatum
- 2016-12-23
- Besvarad
- 2016-12-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Alla barn som växer upp i Sverige har rätt till utbildning, oavsett om de lever med sina biologiska föräldrar eller har placerats utanför hemmet av olika skäl. Denna rättighet finns formulerad i socialtjänstlagen, där det framgår att barn som är placerade i exempelvis familjehem ska få god vård (6 kap. 1 § SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap. 7 § SoL). Även i skollagen (1 kap. 2 § SL) står det att alla barn och ungdomar har lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden.
Tyvärr visar flera studier att familjehemsplacerade barn av olika anledningar ofta har sämre resultat i skolan än andra barn.
Skolinspektionen konstaterar i sin granskning av landets 24 särskilda ungdomshem i mars 2015 att placerade ungdomar får för lite undervisning i för få ämnen, med lärare som ibland saknar behörighet. Institutionerna bör därmed värna om undervisningen, så att den kan genomföras på ett mer kvalificerat sätt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra stödet och utbildningen till placerade barn och ungdomar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:471 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/05471/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:471 av Thomas Finnborg (M) Utbildningsstöd till placerade barn
Thomas Finnborg har frågat barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér vilka åtgärder hon avser att vidta för att förbättra stödet och utbildningen till placerade barn och ungdomar. Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Utbildning är viktigt för alla barn och i synnerhet för barn som omhändertagits av samhället. Socialstyrelsen har bl.a. i Social rapport 2010 synliggjort att barn som växer upp i samhällets vård löper mycket högre risk för ogynnsam utveckling över tid än övriga barn. De högre riskerna avser bland annat självmordsbenägenhet, allvarlig psykisk ohälsa, försörjningsproblem etc. Vidare framgår att barn som växer i upp samhällets vård lämnar grundskolan med i genomsnitt mycket lägre betyg än andra barn. Låga eller ofullständiga slutbetyg från årskurs 9 är, enligt Socialstyrelsen, en nyckelfaktor för att förklara de högre riskerna för ogynnsam utveckling senare i livet som finns hos barn som vuxit upp i samhällets vård.
Familjehemsplacerade barn går vanligen i en kommunal eller fristående skola. Regeringen har beviljat medel till Stiftelsen Allmänna Barnhuset för nationell samordning av Skolfam och arbete för barns delaktighet under 2016. Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat i grundskolan för barn i familjehem. Arbetet drivs i sam-verkan mellan skol- och socialförvaltningarna i de kommuner som arbetar enligt modellen.
För att tillförsäkra de barn som placerats i hem för vård eller boende (HVB) rätt till utbildning i den kommunen där HVB-hemmet är beläget infördes det nya bestämmelser i skollagen 2015. Hemkommunen ska ersätta den anordnande kommunen för kostnaderna för elevens utbildning. Enligt Statens skolinspektions granskningar var det tidigare vanligt att barnen fått utbildning i HVB-hemmet, dvs. utanför skolväsendet och av personal utan lärarbehörighet. Eftersom både familjehemsplacerade barn och ungdomar och numera även barn och ungdomar som är placerade i ett HVB-hem vanligen går i en skola inom skolväsendet omfattas de av de generella reformer som regeringen nu genomför för en mer jämlik skola.
Exempel på sådana insatser är statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser (Förordning [2016:400] om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser). Vidare har regeringen gett Statens skolverk i uppdragatt ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram. Dessa ska rikta sig till huvudmän och skolor och bestå bl.a. av generella kompetensutvecklingsinsatser för att stödja lärare och annan berörd personal i deras arbete med elever i behov av stöd och särskilt stöd.
Utbildningen vid de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse bedriver ingår inte i skolväsendet utan är en särskild utbildningsform som regleras i 24 kap. skollagen (2010:800). Genom propositionen Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus (prop. 2014/15:43) tog regeringen initiativ till att skärpa kraven på sådan utbildning som äger rum vid särskilda ungdomshem. Skärpningen innebär bl.a. att det ska finnas en elevhälsa och utbildningen ska ledas av en rektor. Skärpningen är viktig för att säkerställa att utbildningen vid de särskilda ungdomshemmen blir rättssäker och likvärdig. Precis som Thomas Finnborg redogör för har Statens skolinspektion genomfört en tillsyn av utbildningen som ges vid särskilda ungdomshem. Statens skolinspektion lyfter fram flera brister i utbildningen som jag ser allvarligt på. Statens institutionsstyrelse (SiS) ska liksom alla andra skolhuvudmän rätta sig efter de beslut som Statens skolinspektion fattar och följa gällande lagstiftning.
Statens institutionsstyrelse och Specialpedagogiska skolmyndigheten har haft i uppdrag att utveckla och pröva en samverkansmodell för skolverksamheten vid SiS (SiSam-modellen). Uppdraget som slutredovisades i mars 2016 har visat på goda resultat. Regeringen har för avsikt att utreda möjligheterna att anpassa modellen så att den även omfattar barn som är placerade i familjehem, jourhem, i andra hem för vård eller boende och stödboende.
Skolväsendet har till uppgift att utjämna skillnader som har sitt ursprung i t.ex. olika uppväxtförhållanden och förutsättningar och ge alla, oavsett bakgrund, lika möjligheter att nå sin fulla potential. En jämlik kunskapsskola kommer att fortsatt vara en prioritering i regeringens kommande satsningar på skolan.
Stockholm den 21 december 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.