utbildning på vetenskaplig grund
Skriftlig fråga 2003/04:602 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-23
- Anmäld
- 2004-01-23
- Besvarad
- 2004-01-28
- Svar anmält
- 2004-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:602
av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om utbildning på vetenskaplig grundHögskolelagens andra paragraf lyder: "Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund."
Just när det gäller utbildning inom utbildningsområdet vore det väl självklart att denna grundtes skulle lysa extra starkt? Trots detta är de forskningsresurser som når detta område mycket små @ i förhållande till grundutbildningen så små att de är näst intill försumbara. Lärarhögskolan i Stockholms forskningsresurser motsvarar till exempel endast 6 % av det samlade anslaget. Närheten till forskning och utveckling inom verksamhetsområdet blir därför svag och studenterna upplever sig tyvärr i många fall helt sakna denna koppling.
Den vetenskapliga utvecklingen går långsamt och kvaliteten blir lidande.
Lärarutbildningens attraktivitet blir lidande på grund av den diskrepans som föreligger mellan grundutbildning och forskarresurser.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att säkerställa att lärarutbildningen får en tillbörligt stark koppling till forskning och vetenskaplig utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:602 besvarad av
den 28 januari
Svar på fråga 2003/04:602 om utbildning på vetenskaplig grund
Utbildningsminister Thomas Östros
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att lärarutbildningen får en tillbörligt stark koppling till forskning och vetenskaplig utveckling.
Som regeringen framhöll i den senaste forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (2000/01:3) är utbildningsvetenskaplig forskning av strategisk betydelse för kunskapssamhället och dess ökande behov av kunskapsutveckling, utbildning och kvalificerat lärande. Regeringen framhöll också att det är synnerligen angeläget att stärka och bredda den vetenskapliga basen för lärarutbildningen men också att öka kunskaperna om utbildning och lärande i vidare mening.
Redan i propositionen En förnyad lärarutbildning (1999/2000:135) föreslog regeringen en kraftig förstärkning av resurserna till utbildningsvetenskaplig forskning i anslutning till lärarutbildning och den pedagogiska yrkesverksamheten.
Vetenskapsrådet har tillförts medel så att rådet under 2001 disponerade 20 miljoner kronor, under 2002 disponerade 80 miljoner kronor och från 2003 årligen kan fördela 120 miljoner kronor till projekt inom det utbildningsvetenskapliga området. Ansvaret att fördela dessa medel vilar på den särskilda utbildningsvetenskapliga kommitté som inrättats inom vetenskapsrådet.
Det är givetvis angeläget att alla högskolor får del av dessa resurser. Den forskning som erhåller stöd ska därför bedrivas i nätverk, där ett flertal disputerade forskare, från minst ett universitet och en högskola, gemensamt står bakom en ansökan.
I propositionen En förnyad lärarutbildning (1999/2000:135) ser regeringen regionala resurscentrum som viktiga forum för att dels föra in forskningsresultat i skolans vardagliga arbete, dels föra in aktuella skolfrågor i högskolans lärarutbildning och forskning om lärande.
För att öka antalet lärare med doktorsexamen inom områden med relevans för lärarutbildningen har regeringen anslagit totalt 24 miljoner kronor till inrättandet av två forskarskolor inom pedagogik och didaktik. Den ena är i teknisk och naturvetenskaplig didaktik med Linköping som värdhögskola och Karlstads universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Malmö högskola samt Mälardalens högskola som partnerhögskolor. Den andra är i pedagogiskt arbete med Umeå universitet som värdhögskola och med Karlstads universitet, Örebro universitet, Malmö högskola, Högskolan Dalarna och Lärarhögskolan i Stockholm som partnerhögskolor. Båda forskarskolorna, som inrättades och började bygga upp sin verksamhet 2001, har ett examensmål om 25 doktorer 2007.
Sammantaget har regeringen således under de senaste åren gjort mycket kraftfulla satsningar på att höja den utbildningsvetenskapliga kompetensen och stärka forskningsanknytningen inom lärarutbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.