utbildning av barnomsorgspersonal
Skriftlig fråga 2004/05:915 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-09
- Anmäld
- 2005-02-09
- Besvarad
- 2005-02-16
- Svar anmält
- 2005-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:915
av Inger René (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om utbildning av barnomsorgspersonalFetma är på väg att etablera sig i Sverige som dagens stora folksjukdom. Det är klarlagt att följdsjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i rygg och ben är starkt korrelerade till fetma.
Fetma grundläggs ofta i barnåren. De allra flesta barn tillbringar stor del av sin vakna tid inom barnomsorgen. Där grundläggs då en vana och ovana när det gäller mat och måltiden. I allmänhet är maten noggrant planerad för ett adekvat näringsbehov, men maten spelar ingen roll så länge den ligger kvar på tallriken. I den processen skulle personalens kunskaper om mat spela en stor roll. Dessvärre visar det sig att barnskötare och förskollärare inte får någon utbildning på detta område under sin utbildning på lärarhögskolorna. Deras möjligheter att påverka barnen till riktiga matvanor är därför starkt begränsade.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att barnomsorgspersonalen ska få ökade kunskaper för att påverka barn till sunda matvanor?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:915 besvarad av
den 16 februari
Svar på fråga 2004/05:915 om utbildning av barnomsorgspersonal
Statsrådet Lena Hallengren
Inger René har frågat utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky vilka åtgärder han avser att vidta för att barnomsorgspersonalen ska få ökade kunskaper för att påverka barn till sunda matvanor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Både hemmet och barnomsorgen har en viktig uppgift i att skapa goda matvanor bland våra barn. De matvanor vi får som små har stor betydelse för vår relation till mat när vi blir äldre. Därför är det viktigt att förskolan och familjedaghemmen prioriterar måltiderna, både när det gäller vad som serveras och hur måltiderna genomförs.
I många kommuner görs i dag kraftfulla satsningar på hälsa och förbättrade matvanor i förskoleverksamheten. Det kan till exempel gälla att minska användningen av socker i maten eller att ta bort söta mellanmål. Miljön runt måltiden är också viktig så att ätandet upplevs som lustfyllt. Att minska buller är en konkret åtgärd som skapar en lugnare och trivsammare miljö för barn och personal. Från och med den 1 januari 2005 får kommunerna också ett särskilt statsbidrag för att kunna anställa 6 000 förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan. Detta statsbidrag kan exempelvis användas för att anställa dietister.
Det är angeläget att hälsofrågorna prioriteras i kompetensutvecklingen för barnomsorgens personal för att öka medvetenheten om frågornas betydelse. Det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som är kopplat till maxtaxan kan användas för kompetenshöjande åtgärder inom bland annat området mat och hälsa.
Statens livsmedelsverk ger på olika sätt stöd till kommuner och barnomsorg i deras arbete med att få barnen att äta för att må bra. I sitt arbete sprider Livsmedelsverket både goda exempel och riktlinjer för måltidsplanering.
Vid sidan av bra matvanor spelar fysisk aktivitet en viktig roll för att få en god hälsa. Förskolan och familjedaghemmen har en lång tradition av att uppmuntra rörelse och aktiviteter ute i naturen spelar ofta en viktig roll i verksamheten.
Barnens hälsa ingår som en del i utbildningen av barnskötare och förskollärare. I den eftergymnasiala barnskötarutbildningen ingår hälsofrågorna som en viktig del. I kursplanen för den eftergymnasiala barnskötarutbildningen framgår att den studerande ska ha kunskaper om barns hälsa och kunna arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Efter fullföljd utbildning på Barn- och fritidsprogrammet, som ger grundläggande kunskaper för arbete inom pedagogiska och sociala yrkesområden, ska eleverna ha kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet. För att få lärarexamen ska en student ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att förverkliga läroplanens mål. I läroplanen för förskolan framgår att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.