Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

USA:s kärnvapenpolitik

Skriftlig fråga 2001/02:866 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-11
Anmäld
2002-03-19
Besvarad
2002-03-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 mars

Fråga 2001/02:866

 av Yvonne Ruwaida (mp) till utrikesminister Anna Lindh om USA:s kärnvapenpolitik

Kärnvapen är det farligaste massförstörelsevapen som finns. Det förkommer uppgifter i Los Angeles Times om att president Bush har uppdragit åt försvarsdepartementet att skapa en detaljplan för kärnvapenangrepp mot Kina, Ryssland, Irak, Nordkorea, Iran, Libyen och Syrien. Vid tre olika situationer ska dessa vapen användas:

Mot mål som bara kan nedkämpas med kärnvapen. Som svar på angrepp med ABC-vapen (kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen). Vid en överraskande militär utveckling.

Närmare bestämt ska försvarsdepartementet vid planeringen veta att kärnvapen kan komma till användning i den arabisk-israeliska konflikten, i ett krig mellan Kina och Taiwan och vid ett nordkoreanskt angrepp söderut. Ett annat fall är ett irakiskt angrepp mot Israel eller något av Iraks grannländer. Nedrustningsexperter säger till Los Angeles Times att uppgiften att president Bush vill se små, taktiska kärnvapenladdningar avslöjar att han är på väg bort från det tabu som gäller kärnvapen. Militär nedrustning är också en förutsättning för att nödvändiga ekonomiska resurser ska kunna frigöras för förebyggande arbete såsom fattigdomsbekämpning, motverkande av miljöförstöring och demokratiutveckling.

Hur avser ministern att agera för att Sverige och EU ska påverka USA att skrota sina planer för användning av och investeringar i kärnvapen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:866 besvarad av

den 21 mars

Svar på fråga 2001/02:866 om USA:s kärnvapenpolitik

Utrikesminister Anna Lindh

Yvonne Ruwaida har frågat mig hur jag avser att agera för att Sverige och EU ska påverka USA att skrota sina planer för användning av och investeringar i kärnvapen.

Frågan bygger på uppgifter som förekommit i pressen på sistone angående en hemlig amerikansk rapport i vilken sju länder nämns gentemot vilka USA uppges ha beredskapsplaner för att använda kärnvapen. Enligt uppgifterna ska vidare den amerikanska försvarsmakten ha fått i uppdrag att ta fram nya typer av kärnvapen.

Det amerikanska försvarsdepartementet ålades i slutet av år 2000 att genomföra en översyn av USA:s kärnvapenstyrkor. Rapporten, Nuclear Posture Review (NPR), som till övervägande del inte är offentlig, överlämnades till kongressen den 8 januari 2002. Ett viktigt syfte med rapporten är att föreslå nya riktlinjer för kärnvapenstyrkorna i framtiden och därmed besvara nyckelfrågor såsom mot vem och mot vad kärnvapen ska riktas, hur många kärnvapenstridsspetsar som ska behållas etc. USA:s försvarsdepartement har påpekat att NPR inte utgör en operativ plan utan snarare ett policydokument som beskriver den amerikanska avskräckningspolitiken, av vilken kärnvapeninnehavet utgör en del.

Dokumentet är alltså ännu inte officiellt och dess innehåll är därför svårt att bedöma i nuläget. Om de uppgifter som framkommit om dokumentets innehåll stämmer och sedermera skulle komma att ingå som ett nytt element i den amerikanska regeringens kärnvapenpolitik vore det mycket oroväckande. Genom att peka ut enstaka länder och ange tänkbara omständigheter vid vilka kärnvapen skulle kunna användas riskerar man att sänka tröskeln för kärnvapenanvändning och underminera ickespridningsregimen för kärnvapen, NPT.

Kärnvapennedrustning är sedan länge en högt prioriterad fråga i svensk utrikespolitik. Vi verkar dels nationellt och genom EU-samarbetet, dels genom Ny agendakoalitionen. Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (NPT) utgör huvudspåret för regeringens kärnvapenpolitik.

Vid översynskonferensen för ickespridningsavtalet år 2000 uppnåddes en betydande framgång. I konferensens slutdokument enades samtliga 187 NPT-stater, inklusive USA, om en handlingsplan i 13 steg för kärnvapennedrustning, inklusive ett otvetydigt åtagande från kärnvapenstaterna att fullständigt och ovillkorligt eliminera sina kärnvapenarsenaler. Ny agendagruppen spelade en avgörande roll i förhandlingarna som till slut ledde fram till denna konkreta överenskommelse.

Förutom det otvetydiga åtagandet att avskaffa kärnvapnen, åtog sig de fem kärnvapenstaterna, inklusive USA, vid NPT-konferensen år 2000 bl.a. att ge kärnvapen en minskande roll i de säkerhetspolitiska doktrinerna, att göra unilaterala neddragningar, att inkludera taktiska kärnvapen i nedrustningsprocessen, att göra nedrustningsprocessen oåterkallelig och att öka transparensen avseende kärnvapenkapaciteten.

Regeringen är fast besluten att fortsätta arbetet för genomförandet av de överenskommelser om kärnvapennedrustning som gjordes vid 2000 års NPT-konferens. Förberedelsearbetet inför 2005 års NPT-översynkonferens har redan inletts under svenskt ordförandeskap.

USA är, liksom övriga NPT-stater, bundet av överenskommelsen från år 2000. Nu måste NPT-överenskommelsen genomföras @ något som regeringen framhåller kontinuerligt i alla relevanta fora och samtal, t.ex. senast i mitt tal vid nedrustningskonferensen i Genève den 7 februari. Jag har också vid upprepade tillfällen beklagat USA:s fortsatt negativa inställning till provstoppsavtalet (CTBT) och uppmanat USA att skyndsamt ratificera avtalet.

USA och Ryssland har nyligen utlovat kraftiga neddragningar i de strategiska kärnvapenarsenalerna, vilket Sverige har välkomnat. Vi har dock samtidigt betonat vikten av att stridsspetsarna verkligen förstörs och inte endast ställs i lager.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.