USA:s bombningar

Skriftlig fråga 1997/98:1085 av Francke Ohlsson, Bodil (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-09-11
Anmäld
1998-09-14
Besvarad
1998-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:1085 av Bodil Francke Ohlsson (mp) till utrikesministern om USA:s bombningar

den 11 september

Terroristaktionerna i USA:s ambassader i Dar es Salaam och Nairobi drabbade många oskyldiga ur lokalbefolkningen. I terrorismens idé ingår att attackerna skall skada och döda människor utanför den målkrets man säger sig ha, för att på så sätt skapa skräck och eftergivenhet för terroristerna. USA svarade med bombattacker mot Sudan och Afghanistan där anstiftarna till aktionerna misstänks finnas.

USA:s bombningar försvaras med att nya terroristdåd var under planering, och att USA agerade i självförsvar. Mot detta står frågan om det var en hämndaktion, vilket i sin tur brukar föda nya sådana, och likaså om terrorism kan bekämpas med terrorism.

Den mest angelägna frågan är dock: Kan ett medlemsland i FN på egen hand angripa andra länder med hänvisning till FN-stadgan, i det fallet artikel 51A som gäller självförsvar?

Min fråga till utrikesministern är:

Avser regeringen agera i säkerhetsrådet för att slå fast en tydlig tolkning av innehållet av artikel 51A, för att förhindra att artikeln utnyttjas för andra handlingar än enbart fall av tveklöst självförsvar?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:1085 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:1085 om USA:s bombningar
    Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén

den 18 september

Bodil Francke Ohlsson har frågat mig om regeringen avser att verka i säkerhetsrådet för att slå fast en tydlig tolkning av artikel 51 i FN-stadgan så att den inte kan utnyttjas för andra handlingar än tveklöst självförsvar.

Artikel 5 i FN-stadgan ger uttryck för en grundläggande folkrättslig princip: den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp. I artikeln sägs också att denna rätt får utövas till dess säkerhetsrådet vidtagit nödvändiga åtgärder för upprätthållandet av internationell fred och säkerhet. Stater åläggs att omedelbart rapportera till säkerhetsrådet när rätten till självförsvar utövas. Självförsvar under de förutsättningar som anges i artikeln är ett undantag från det allmänna våldsförbudet i FN-stadgan.

Det ligger i sakens natur att länder som själva berörs av konflikter och tvister på säkerhetsrådets dagordning inte sällan gör olika tolkningar av hur artikel 51 i FN-stadgan skall förstås. Oftast grundar sig de olika tolkningarna på skilda uppfattningar om de faktiska omständigheterna i den konkreta situationen. Ibland förs även resonemang av mer folkrättslig karaktär.

Säkerhetsrådets uppgift är inte att ägna sig åt teoretisk eller generell tolkning av FN-stadgan eller folkrätten i övrigt. Dess grundläggande uppgift är i stället att i varje enskild fråga på ett så effektivt sätt som möjligt verka för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. På detta sätt bidrar också rådet till att långsiktigt stärka och utveckla den internationella rättsordningen.

Det är ett centralt svenskt intresse att slå vakt om respekten för FN-stadgans våldsförbud. Det är också av största betydelse att säkerhetsrådet är berett att ta sitt fulla ansvar och agera också i internationella situationer som ställer världssamfundet inför svåra politiska, rättsliga och moraliska avgöranden. Detta kan gälla allt från extrema av människan vållade humanitära katastrofer och inbördeskrig till internationell terrorism.

den 21 september

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.