USA och ICC
Skriftlig fråga 2002/03:1134 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-06-13
- Anmäld
- 2003-06-13
- Besvarad
- 2003-06-26
- Besvarad
- 2003-06-27
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 juni
Fråga 2002/03:1134
av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Anna Lindh om USA och ICCEn av de största framstegen inom folkrätten efter FN:s skapande är etablerandet av den internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC). USA är det land som drivit den hårdaste kampanjen för att underminera ICC:s ställning. I juli 2002 utverkade USA i FN:s säkerhetsråd ett undantag från ICC genom att hota med att lägga in veto mot en förlängning av FN:s polisinsats i Bosnien. USA:s kongress har antagit en lag som ger presidenten befogenhet att med alla nödvändiga medel kunna fritaga amerikansk personal som hålls av ICC. USA har utverkat 37 bilaterala avtal för att undanta USA från ICC. USA:s agerande riskerar att underminera ICC:s ställning och har väckt stor bestörtning inte minst i USA. Där har organisationer som American Jewish Committee och personer som Elie Wiesel protesterat mot den amerikanska politiken. USA:s oro för ICC är obefogad då det endast är när de inhemska domstolarna ignorerar sin plikt att åtala som ICC träder in. Organisationer som FN och ICC behöver stöd, särskilt från ett land som USA där frihet och mänskliga rättigheter alltid varit starkt närvarande. Jag vill gärna se USA som den moraliska stormakt landet har förmåga att bli. I juni besöker Sveriges utrikesminister Anna Lindh USA bland annat för samtal med utrikesminister Colin Powell.
Hur kommer utrikesministern mot bakgrund av samtalet med Colin Powell att agera i framtiden vad gäller USA:s handlande gentemot ICC?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1134 besvarad av
den 26 juni
Svar på fråga 2002/03:1134 om USA och ICC
Utrikesminister Anna Lindh
Birgitta Ohlsson har frågat mig hur jag avser att agera i framtiden vad gäller USA:s handlande gentemot Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Regeringen fäster stor vikt vid Internationella brottmålsdomstolen och Sverige var ett av de drivande länderna när domstolens stadga, Romstadgan, antogs 1998. Stadgan trädde i kraft den 1 juli 2002 och i dag har 90 stater, däribland samtliga EU-länder, ratificerat och tillträtt domstolens stadga.
Sverige arbetar aktivt främst tillsammans med övriga EU-länder för att förmå fler stater att ansluta sig till Romstadgan för att vi därigenom ska kunna göra domstolen till den globala kraft mot straffrihet för bland annat folkmord, som är dess främsta syfte.
USA har som bekant ej tillträtt Romstadgan och har uttryckt stor oro för domstolens jurisdiktion i förhållande till amerikanska medborgare @ oro som Sverige till stor del, precis som Birgitta Ohlsson, finner obefogad bland annat eftersom domstolens jurisdiktion endast kompletterar nationella domstolars jurisdiktion i de fall som en stat underlåter att lagföra en misstänkt person.
Det är ytterst beklagligt att USA öppet motarbetar domstolens jurisdiktion genom att försöka förmå länder att ingå avtal om att amerikanska medborgare ej ska överföras till domstolen. I ett försök att förhindra detta underminerande av domstolen antog EU:s allmänna råd den 30 september 2002 slutsatser innehållande vissa principer som ska beaktas av EU-staterna i deras förhållande till USA i frågan och inget EU-land har slutit något avtal med USA om att inte överlämna amerikanska medborgare för lagföring av ICC. EU har också aktivt arbetat för att hjälpa länder att stå emot de amerikanska påtryckningarna, bland annat genom att sprida EU:s rådsslutsatser om ICC, och flera länder utanför EU har med stöd i rådsslutsatserna avböjt de amerikanska förslagen.
USA har också förmått FN:s säkerhetsråd att den 12 juni återigen anta en resolution som medger att ICC under en tolvmånaders period inte befattar sig med handlingar utförda av personal i FN-operationer, om personalen är medborgare i en stat som inte är ansluten till Romstadgan. Detta var ett villkor för fortsatt amerikanskt deltagande i fredsbevarande operationer. EU anser i likhet med Sverige att det amerikanska agerandet är beklagligt och i ett gemensamt EU-anförande framhölls att USA:s oro för politiskt motiverade åtal vid ICC är grundlös och att domstolen ej kan anses utgöra ett hot mot FN:s fredsbevarande verksamhet utan måste ses som ett välkommet skydd för FN-personalen. EU uttryckte samtidigt sitt starka stöd för domstolen och stadgans integritet. Det betonades även att resolutionen ej ska förlängas automatiskt.
EU kommer att fortsätta sitt arbete för att främja domstolen och dess stadga. Sverige kommer att fortsätta att verka för att EU gör sin röst hörd i dessa frågor. Jag kan hålla med Birgitta Ohlsson om att det amerikanska agerandet i förhållande till ICC är högst anmärkningsvärt och förvånande, särskilt med tanke på landets traditionella inställning till medborgerliga fri- och rättigheter. Sverige kommer att fortsätta att aktivt arbeta med denna fråga för att världen ska få en kraftfull internationell brottmålsdomstol.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.