Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ursprungsmärkning av kycklingprodukter

Skriftlig fråga 2004/05:419 av Hagberg, Michael (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-23
Anmäld
2004-11-23
Besvarad
2004-11-30
Svar anmält
2004-11-30
Besvarad
2004-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2004/05:419

 av Michael Hagberg (s) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om ursprungsmärkning av kycklingprodukter

Svenska kycklingproducenter ligger i världstopp när det gäller kvalitet. Produkterna är fria från salmonella och miljöarbetet har kommit långt inom näringen. Trots detta dras industrin med problem.

På hemmamarknaden ökar konkurrensen från importerade kycklingprodukter. På grund av betydligt lägre krav på miljöhänsyn och livsmedelssäkerhet kan dessa importerade produkter säljas billigare. För att producentvillkoren ska bli mer rättvisa är det viktigt att konsumenterna får bättre möjligheter att utifrån olika perspektiv ta ställning till den vara de köper. En metod som ger konsumenter just denna möjlighet är att införa ursprungsmärkning. Detta stärker konsumenterna samtidigt som de svenska kycklingproducenternas konkurrenskraft förbättras. En ytterligare positiv effekt är att exporten av svensk kyckling påtagligt skulle underlättas. Export av svensk kyckling påverkas i dag negativt av flera orsaker. Avsaknaden av tydlig ursprungsmärkning är bara en sådan aspekt. Andra faktorer är de byråkratiska hinder som främst Livsmedelsverket inte förmår lösa på ett tillfredsställande sätt. Ett exempel är den utdragna process som drabbat företaget Guldfågel. Trots upprepade påstötningar har inte Livsmedelsverket lämnat nödvändigt klartecken till i detta fall sin sydkoreanska motsvarighet. Uppköparen har i stor utsträckning valt danska leverantörer i stället.

Vad avser jordbruksministern att göra för att skapa rättvisa konkurrensförhållanden och därmed stärka såväl konsumenterna som de svenska kycklingproducenterna?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:419 besvarad av

den 30 november

Svar på fråga 2004/05:419 om ursprungsmärkning av kycklingprodukter

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Michael Hagberg har frågat mig vad jag avser att göra för att skapa rättvisa konkurrensförhållanden och därmed stärka såväl producenterna som de svenska kycklingkonsumenterna.

När det gäller ursprungsmärkning är det inte obligatoriskt att ange ursprunget för fågelkött. Märkningsdirektivet säger emellertid att ett livsmedels ursprung måste anges om det skulle vilseleda konsumenten för det fall en sådan uppgift skulle utelämnas. Märkningsdirektivet ställer också krav på att märkningen ska vara korrekt.

Det finns ingenting som hindrar till exempel butiker eller restauranger att frivilligt ange varifrån köttet kommer. Det finns även en branschöverenskommelse inom stora delar av dagligvaruhandeln om att märka vissa köttprodukter med ursprungsland då detta är känt.

Redan i dag ska butiker och restauranger vid förfrågan kunna svara på i vilket land köttet är producerat.

Märkning av livsmedel är ett harmoniserat område inom gemenskapen och Sverige kan inte agera på egen hand genom att införa särskilda regler. Ur ett WTO-perspektiv kan vi inte heller införa regler som enbart gäller importerade livsmedel från tredjeland utan samma krav på obligatorisk märkning av ursprung måste i så fall även gälla svenskt fågelkött.

När det gäller de administrativa hinder industrin mött för export kräver ibland myndigheterna i mottagarlandet särskilda intyganden från svenska myndigheter. Det kan till exempel vara fråga om inspektioner av den exporterande livsmedelsanläggningen. Sådana särskilda krav innebär en kostnad för tillsynsmyndigheten i Sverige. För särskilda inspektioner av sådana exportkontrollerade anläggningar får avgifter för bland annat inspektioner tas ut. Detta innebär att merarbetet för tillsynsmyndigheten vid ledsagande av utländska inspektörer, särskilda undersökningar och utredningar med mera kan förutsätta avgiftsfinansiering från branschen eller det inspekterande företaget. Livsmedelsverket har i en skrivelse till Jordbruksdepartementet klargjort att om en ny förfrågan inkommer från branschen om export av kycklingdelar till Sydkorea så kommer denna förfrågan att tillgodoses men kan komma att förknippas med avgifter.

Trots de hinder som ibland kan uppstå vid export finns det en exportpotential inom den svenska livsmedelssektorn som både kan leda till nya företag och tillväxt. Första halvåret 2004 ökade livsmedelsexporten med 13 % medan den totala varuexporten ökade med 9 %. Den positiva exportutvecklingen inom livsmedelssektorn det senaste decenniet håller således i sig och detta är något som regeringen uppmuntrar och gläds åt. Jag vill också nämna att regeringen i budgetpropositionen för år 2005 föreslagit en förlängning av anslaget till exportfrämjande åtgärder för livsmedel. Utöver detta kommer jag tillsammans med näringsministern inom den närmaste tiden att för andra året i rad genomföra överläggningar med livsmedelsindustrin som utlovades i regeringsförklaringen 2003. Möjligheter och hinder för svensk livsmedelsexport kommer att utgöra en naturlig del i dessa diskussioner.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.