Uppföljning av dem som hoppar av gymnasiet
Skriftlig fråga 2006/07:175 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-17
- Anmäld
- 2006-11-17
- Besvarad
- 2006-11-22
- Svar anmält
- 2006-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 november
Fråga
2006/07:175 Uppföljning av dem som hoppar av gymnasiet
av Lars-Ivar Ericson (c)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
En ny undersökning från Skolverket redovisar att varannan kommun saknar en handlingsplan för ungdomar som inte går i gymnasiet. Det finns framför allt brister i kommunernas sätt att fånga upp ungdomar som hoppar av gymnasieskolan. Det finns även brister i samverkan och ansvarsfördelningen mellan de olika kommunala nämnder och förvaltningar som har ansvar för ungdomar i gymnasieåldern.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det ska bli en bättre uppföljning av dem som hoppar av gymnasiet?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:175 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på fråga
2006/07:175 Uppföljning av dem som hoppar av gymnasiet
Statsrådet Jan Björklund
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att det ska bli en bättre uppföljning av dem som hoppar av gymnasieskolan.
Jag vill inledningsvis säga att jag delar Lars-Ivar Ericsons oro för den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan. Framtidens arbetsmarknad kräver hög kompetens och de ungdomar som inte fullföljer en gymnasieutbildning riskerar att få allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.
Kommunernas uppföljningsansvar har så sent som förra året förtydligats [Se 1 kap. 18 § skollagen (1985:1100)]. Jag bedömer att många kommuner behöver ytterligare någon tid för att skapa den interna ansvarsfördelning och de rutiner som är nödvändiga för till fullo leva upp till lagens krav, innan nya åtgärder vidtas. Min uppgift som skolminister blir i stället att föra en skolpolitik som i första hand förhindrar och minimerar avhoppen från gymnasieskolan.
Varje elev har olika talanger, intressen och förhoppningar. Gymnasieskolan måste innehålla utbildningsvägar av hög kvalitet för såväl elever med ambitionen att studera på högskolan som för elever som vill inrikta sig mot ett specifikt yrke eller yrkesområde efter gymnasieskolan. Därför ska gymnasieskolan förändras. Inom departementet pågår nu arbetet med att utforma direktiv för en gymnasieutredning som utgår från principen att gymnasieskolan ska ha tre utbildningsinriktningar @ studieförberedande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildningar. Det är min ambition att regeringen ska kunna fatta beslut om direktiv till en ny gymnasieutredning före årsskiftet. Jag är övertygad om att de förändringarna av gymnasieskolan som förbereds, på sikt kommer att leda till att flera ungdomar kommer att fullfölja sin gymnasieutbildning och får bättre förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Det räcker dock inte med insatser för gymnasieskolan. Många elever lämnar i dag grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Andra elever saknar förkunskaper som reellt behövs för att fullfölja gymnasieskolan med acceptabelt resultat. Därför kommer insatser också att genomföras inom grundskolan. Genom att bland annat sätta in individanpassat stöd tidigare under skolgången, kan grundskolan ta sitt ansvar för att alla elever når de grundläggande målen.
Slutligen vill jag nämna de förändringar regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2007 inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen avser att vidta flera åtgärder för att minska den höga ungdomsarbetslösheten och göra det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen avser att införa en jobbgaranti för ungdomar under 25 år under 2007 inom vilken utbildning och praktik kan ingå. Jobbgarantin kommer att ersätta de kommunala ungdomsprogrammen (KUP) och ungdomsgarantin (UG). Regeringen avser att återkomma under 2007 med förslag på hur jobbgarantin för ungdomar ska utformas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.