Uppföljning av Blixkommissionens rapport

Skriftlig fråga 2005/06:1892 av Jóhannesson, Berit (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-06-29
Besvarad
2006-07-13
Svar anmält
2006-10-02
Anmäld
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 juni

Fråga 2005/06:1892 av Berit Jóhannesson (v) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Uppföljning av Blixkommissionens rapport

Anna Lindh tillsatte 2003 en kommission med Hans Blix som ordförande för att utarbeta förslag till det fortsatta arbetet med nedrustning av nukleära, biologiska och kemiska massförstörelsevapen. Den 1 juni presenterades Blixkommissionens rapport Weapons of terror: Freeing the world of nuclear, biological and chemical arms som innehåller 60 förslag till det fortsatta arbetet.

Blixkommissionen föreslår att innehav och användning av kärnvapen bör förbjudas folkrättsligt liksom kemiska och biologiska vapen. Men innan det är möjligt anser kommissionen att det viktigaste steget är att länder ratificerar provstoppsavtalet för att förhindra utvecklingen av nya kärnvapen vilket många länder är i stånd att göra.

Kommissionen menar att kärnvapenhotet är påtagligt och att världen riskerar en ytterligare spridning av kärnvapen om inte de fem länder som först skaffade kärnvapen lever upp till sina åtaganden om nedrustning.

Min fråga till utrikesminister Jan Eliasson är:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att följa upp Blixkommissionens rekommendationer?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1892 besvarad av

den 13 juli

Svar på fråga 2005/06:1892 om uppföljning av Blixkommissionens rapport

Utrikesminister Jan Eliasson

Berit Jóhannesson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att följa upp Blixkommissionens rekommendationer.

Den internationella kommissionen om massförstörelsevapen tillkom, som Berit Jóhannesson framhåller, på initiativ av Anna Lindh och den inledde sitt arbete i januari 2004. Kommissionen, som på ett förtjänstfullt sätt har letts av Hans Blix, överlämnade sin slutrapport Weapons of Terror: Freeing the World of Nuclear, Biological and Chemical Arms till FN:s generalsekreterare den 1 juni 2006.

Jag kunde själv på plats konstatera att rapporten mottogs med stort intresse och att den också fick betydande uppmärksamhet i massmedierna. Blixkommissionens sammansättning innebär att en rad experter från skilda delar av världen står eniga bakom dess rekommendationer. Detta ger rapporten särskild tyngd.

Ända sedan Blixkommissionens tillkomst har regeringens avsikt varit att verka för en effektiv uppföljning av kommissionens ansträngningar i syfte att ge förnyad energi åt det internationella nedrustnings- och icke-spridningsarbetet. 

Inom UD inrättades vid årsskiftet 2005/06 en särskild enhet för nedrustnings- och icke-spridningsfrågor. En av de viktigaste uppgifterna för svensk nedrustningspolitik och för den nya enheten är att verka för att de många konstruktiva förslag som lades fram av Blixkommissionen behandlas på den multilaterala agendan. 

Slutrapportens 60 förslag bildar en väl sammanvägd helhet. Låt mig lyfta fram några av de centrala punkter som rör kärnvapen.

På sikt bör kärnvapen förbjudas på samma sätt som redan skett med biologiska och kemiska vapen. På kortare sikt bör de 13 stegen mot kärnvapennedrustning som överenskoms år 2000 genomföras. Provstoppsavtalet måste träda i kraft. Amerikansk ratificering vore av avgörande betydelse. Samtliga kärnvapenstater bör förbinda sig att inte bli först med att använda kärnvapen. Taktiska kärnvapen bör dras tillbaka till centrallager i Ryssland och USA.

Förhandlingar bör snarast inledas om ett förbud mot tillverkning av klyvbart material för vapenändamål. I avvaktan på ett sådant multilateralt avtal bör samtliga länder med kärnvapenkapacitet gemensamt avstå från tillverkning och införa ett moratorium. Eftersom USA, Storbritannien, Frankrike och Ryssland har gjort detta handlar det primärt om Indien, Pakistan och Kina. Dessa tre stater bör också ansluta sig till provstoppsavtalet.

Flera resonemang i rapporten rör internationellt garanterade leveranser av bränsle för civil kärnkraft, vilket skulle innebära att enskilda stater inte längre kan hävda att de måste ha egen kapacitet för anrikning. Problemet med sådan teknik är att den kan användas vid kärnvapenframställning och inte bara för civila ändamål.

Jag vill betona att alla rekommendationerna utgör ett efterlängtat bidrag för alla som vill gjuta nytt liv i förhandlingar på nedrustningsområdet. Sverige kommer att arbeta hårt för att sådant momentum skapas. Detta innebär bland annat att rekommendationerna kommer att aktualiseras i de konferenser som hålls för att se över och följa upp de internationella konventionerna om kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Hans Blix har själv presenterat sin rapport i FN, EU och andra internationella organisationer. Sverige har framhållit vikten av Blixkommissionens arbete i nedrustningskonferensen i Genève och i andra sammanhang. Sådana insatser kommer att pågå under en längre tid, bland annat i form av seminarier och workshops. Rekommendationerna kommer även att lyftas fram i bilaterala kontakter mellan svenska och utländska företrädare. Parallellt med detta fortsätter regeringen att verka för att vi från svensk sida bidrar till att Blixkommissionens rapport får största möjliga internationella genomslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.