uppehållstillstånd för kosovoalbaner

Skriftlig fråga 1998/99:281 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-01-26
Anmäld
1999-02-02
Besvarad
1999-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:281 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Pierre Schori om uppehållstillstånd för kosovoalbaner

den 26 januari

Efter den senaste händelseutvecklingen i Kosova har det blivit alltmer uppenbart att det inte är aktuellt med något återvändande inom överskådlig tid för de kosovoalbaner som nu finns i Sverige antingen som asylsökande eller med lagakraftvunna avvisningsbeslut som inte kan verkställas. Många av dessa människor har fruktansvärda upplevelser bakom sig och mår oerhört dåligt psykiskt. Deras situation förvärras ytterligare av den stora osäkerheten beträffande deras möjligheter att få varaktigt skydd i Sverige. Totalt rör det sig om drygt 4 000 personer.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet:

Avser regeringen att besluta om en förordning med föreskrift att denna grupp skall beviljas permanent uppehållstillstånd?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:281 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:281 om uppehållstillstånd för kosovoalbaner
    Statsrådet Pierre Schori

den 3 februari

Ulla Hoffmann har frågat mig om regeringen avser att besluta om en förordning med föreskrift att de kosovoalbaner som nu finns i Sverige antingen som asylsökande eller med lagakraftvunna avvisningsbeslut, som inte kan verkställas, skall beviljas uppehållstillstånd.

Som jag framhöll i mitt interpellationssvar till Margareta Viklund den 19 januari 1999 har regeringen, sedan situationen i Kosovo allvarligt försämrades fr.o.m. februari 1998, varit aktivt engagerad i strävandena att undvika en humanitär katastrof och åstadkomma en fredlig lösning. Det internationella samfundet försöker få slut på striderna och få parterna att sätta sig ned och förhandla fram en politisk lösning som tillgodoser rättigheterna för alla invånare i Kosovo. Förhoppningsvis kan man ännu lyckas med detta.

Sverige inriktar sig särskilt på att utveckla och ge stöd till det civila samhället. Här går vi i bräschen för en omfattande internationell insats som vi hoppas skall ha betydelse för att få till stånd hållbart fredliga förhållanden i Kosovo.

Under 1990-talet har ca 30 000 personer från Förbundsrepubliken Jugoslavien, flertalet kosovoalbaner, fått tillstånd att stanna i Sverige. Många utan asylskäl avvisades emellertid under åren 1993-94. Sedan år 1994 vägrar den jugoslaviska regeringen att ta emot sina egna medborgare och avvisningsbeslut har inte längre kunnat verkställas. Självfallet är det inte heller aktuellt för Sverige att verkställa avvisningsbeslut under nuvarande förhållanden. Av humanitära skäl beviljades under 1997 permanent uppehållstillstånd åt kosovoalbanska barnfamiljer (ca 3 000 personer), som vistats länge i Sverige. I början av 1998 fanns drygt 1 000 kosovoalbaner med lagakraftvunna avvisningsbeslut kvar i Sverige. Det bedömdes då att hinder för verkställighet skulle fortsätta att föreligga i vart fall under återstoden av 1998. De som under denna period skulle komma att få sina avvisningsbeslut preskriberade, i enlighet med den fyraåriga preskriptionsbestämmelse som gäller i sådana fall, fick därför beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl. Regeringen utfärdade en tidsbegränsad förordning härom, som trädde i kraft den 1 april 1998 och upphörde att gälla vid utgången av år 1998. Den gäller dock fortfarande för ansökningar om uppehållstillstånd som gjorts före utgången av år 1998.

Under år 1998 kom ca 3 500 personer från Förbundsrepubliken Jugoslavien till Sverige och sökte asyl. För närvarande finns 4 327 personer från detta land inskrivna hos Statens invandrarverk, varav 966 med lagakraftvunnet avvisningsbeslut. En majoritet är kosovoalbaner. Mer än 400 personer har över tre år gamla avvisningsbeslut.

Ett stort antal personer från Kosovo har under det senaste året sökt sig utanför regionen. Sverige har för sin del inom bl.a. EU förordat tidsbegränsat uppehållstillstånd som gemensamt ansvarstagande så snart situationen kunde bedömas som en massflyktssituation. Vissa andra länder har inte ansett att någon form av uppehållstillstånd för närvarande skulle vara en lämplig åtgärd då detta skulle uppmuntra till flykt. Några länder har emellertid efter hand för egen del börjat fatta beslut i enskilda fall om uppehållstillstånd på olika grunder.

I Sverige fattar Invandrarverket och Utlänningsnämnden för närvarande inte några avslagsbeslut vad gäller asylansökningar av kosovoalbaner. Beslut om återsändande till tredje land fattas emellertid. Myndigheterna väntar på vägledande beslut av regeringen i fyra överlämnade ärenden. Beredning pågår och regeringen kommer under den närmaste tiden att ta ställning till de frågor som aktualiseras i dessa ärenden. Jag kan inte nu föregripa vilket beslut regeringen då kommer att fatta.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.