Unika ångfartyg

Skriftlig fråga 2006/07:764 av Blix, Gustav (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-03-01
Anmäld
2007-03-01
Besvarad
2007-03-07
Svar anmält
2007-03-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga

2006/07:764 Unika ångfartyg

av Gustav Blix (m)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

S/S Blidösund, som byggdes redan 1911, är ett av få stenkolseldade svenska ångfartyg som fortfarande är i kommersiell drift. Det kulturmärkta fartyget har på senare år främst använts till musikturer men hon gör under sommaren även uppskattade utflykter till olika ögrupper i Stockholms skärgård. Dessa långturer hotas nu av onödigt rigida statliga regler, vilket togs upp av nuvarande statsrådet Mats Odell, kd, i en skriftlig fråga till ansvarigt statsråd Ulrica Messing, s. I sitt svar betonade statsrådet att det var ”angeläget att Sjöfartsverket fortsätter arbetet med att underlätta den fortsatta driften av äldre fartyg”. Därför sökte rederiet dispens för fortsatt trafik vilket borde vara möjligt eftersom det EU-direktiv som ligger till grund för svensk lagstiftning inte omfattar passagerarfartyg från före 1965. Vidare har Sjöfartsinspektionen år 2000 anslutit sig till en internationell överenskommelse som syftar till en historiskt ansvarstagande och pragmatisk syn på regelverket för äldre fartyg. Som bakgrund kan då nämnas att fartyget i snart 100 år tryggt trafikerat aktuella farvatten, samtidigt som skärgårdstrafiken som helhet uppnådde nollvisionen om noll dödsfall redan på 1960-talet. Ändå avslogs dispensansökan med motiveringen att man ”har fattat ett principbeslut”.

Resultatet är att en snart hundraårig kulturinstitution i Stockholm kan tvingas gå i graven. Självklart borde inte stelbent regeltolkning medföra att S/S Blidösund och andra kulturhistoriskt viktiga fartyg försvinner. I stället borde dessa ges goda förutsättningar att finnas kvar så att även kommande generationer får uppleva ångbåtar i skärgårdens vikar och farleder.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon ämnar vidta för att säkerställa att de kulturhistoriskt värdefulla fartygen även i framtiden ska kunna bedriva passagerartrafik i kustnära vatten.

Svar på skriftlig fråga 2006/07:764 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson

den 7 mars

Svar på fråga

2006/07:764 Unika ångfartyg

Statsrådet Åsa Torstensson

Gustav Blix har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerställa att kulturhistoriskt värdefulla fartyg även i framtiden ska kunna bedriva passagerartrafik i kustnära vatten.

Min uppfattning är att så kallade traditionsfartyg också i fortsättningen ska kunna bedriva verksamhet i kustnära vatten eftersom dessa fartyg är en omistlig del av vårt kulturarv.

Som regelverket ser ut i dag omfattas traditionsfartyg av ett särskilt regelverk, som Sverige har gemensamt med ett antal andra länder i Europa. Sjöhistoriska museet avgör vilka fartyg som får klassas som traditionsfartyg. Sådana fartyg får inte användas kommersiellt utan verksamheten bedrivs av olika frivilligorganisationer.

Fritidsfartyg under 100 brutto omfattas inte av Sjöfartsinspektionens tillsyn. Det gör inte heller fartyg som inte är passagerarfartyg och som understiger 20 brutto.

Återstående äldre fartyg, som används kommersiellt, lyder under Sjöfartsverkets regler om dels skrovkonstruktion, fribord och stabilitet (SJÖFS 2006:1), dels fartområden (den geografiska indelningen av farvatten). EG-direktiv 98/18/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg innehåller visserligen möjligheter till undantag för traditionsfartyg, men Sverige har av säkerhetsskäl valt att inte tillämpa dessa undantag. Det innebär att äldre fartyg får nyttjas kommersiellt i fartområde E, det vill säga farvatten som är skyddade från påverkan av vågor från öppet hav, men inte i fartområden längre ut från kusten.

Frågan om passagerarnas säkerhet är central. Jag har i nuläget inga planer på att vidta åtgärder i denna fråga men följer givetvis utvecklingen noga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.