Ungdomsarbetslösheten
Skriftlig fråga 2005/06:1186 av Gustafsson, Holger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-13
- Anmäld
- 2006-03-13
- Besvarad
- 2006-03-22
- Svar anmält
- 2006-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 mars
Fråga 2005/06:1186 av Holger Gustafsson (kd) till statsrådet Hans Karlsson (s)
Ungdomsarbetslösheten
39 000 ungdomar står utanför den öppna arbetsmarknaden. Det är en ökning med hela 30 % sedan hösten 2002. Det visar nya siffror från Ams. Men det är inte bara de öppet arbetslösa som ökar; över 100 000 ungdomar finns registrerade som arbetssökande hos arbetsförmedlingen, också det en ökning. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar har ökat med 40 % sedan 2002. Antalet deltidsarbetslösa har fördubblats sedan 1990. 28 000 ungdomar mellan 18 och 24 år är sysselsatta i olika Amsåtgärder. Det är 8 000 fler än hösten 2002. Så här fortsätter det. Siffrorna erbjuder tragisk läsning.
Dagens ungdomar är mer välutbildade än tidigare. Ändå får de inga jobb. I dag är ungdomar i genomsnitt 28 år när de får sitt första fasta jobb. För tre år sedan var de 25 år. Detta innebär konsekvenser inte bara för yrkeslivet utan också för familjelivet. Vi vet att många väntar med att flytta hemifrån och bilda familj tills man får ett fast jobb. Medelåldern för förstföderskor ökar och det föds för få barn i Sverige. Vi är ett land med en åldrande befolkning och vi behöver fler som jobbar. Att då ungdomar har så svårt att komma in på arbetsmarknaden är oacceptabelt. Det är en personlig tragedi samtidigt som det kommer att få stora samhällsekonomiska konsekvenser.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1186 besvarad av
den 22 mars
Svar på fråga 2005/06:1186 om ungdomsarbetslösheten
Statsrådet Hans Karlsson
Holger Gustafsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.
Utmärkande för Sverige är att vi har en kraftig befolkningsökning bland ungdomar i åldern 16@24 år. Många av dessa befinner sig utanför arbetsmarknaden genom studier medan andra kommer att söka arbete på arbetsmarknaden. Parallellt med ökningen har vi haft en svag efterfrågan på arbetsmarknaden vilket särskilt drabbat ungdomar som ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen anser att det är viktigt att ungdomarna inte startar sitt arbetsliv med en lång period av arbetslöshet, eftersom detta kan få långsiktiga konsekvenser för framtida sysselsättning och inkomster. Regeringen har därför tagit en mängd initiativ inom arbetsmarknadspolitiken för att motverka utslagning och långtidsarbetslöshet bland unga kvinnor och män.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2006 en utökning och förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för ungdomar. Från den 1 januari 2006 infördes lärlingsplatser för arbetslösa ungdomar. Lärlingsplatserna riktar sig till den privata sektorn och är en form av arbetsplatsförlagd yrkesutbildning som ska kombineras med studier i kärnämnen och yrkesanpassade ämnen. Målsättningen är att insatsen ska bidra till företagens behov av yrkeskompetens men också till minskad arbetslöshet och höjd utbildningsnivå hos arbetslösa ungdomar.
Vidare har regeringen beslutat att allmänt anställningsstöd under 2006 ska få lämnas för ungdomar redan från sex månaders inskrivningstid i syfte att ge arbetsförmedlingen ett effektivare verktyg för att få ut ungdomar på arbetsmarknaden.
Regeringen har även gett Ams ett uppdrag att upprätta ett samarbete med bemanningsföretagen om subventionerade akademikerjobb i små och medelstora företag.
Regeringen har också förstärkt den statliga finansieringen för skapandet av feriearbeten med 25 miljoner från 50 till 75 miljoner kronor under 2006. Ungdomar som står inför yrkesval är en viktig målgrupp för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden; därför har så kallade brytmedel använts för att ge ungdomar extra vägledningsinsatser.
Förutom dessa insatser finns i dag ett antal etablerade ungdomsinsatser i samarbete med kommunerna. Kommunalt ungdomsprogram (KUP) och ungdomsgarantin (UG) bygger på samarbetsavtal mellan länsarbetsnämnd och kommunen. Programmen innehåller främst olika former av praktik eller utbildning. Vidare kan ungdomar mellan 20 och 29 år som är i eller riskerar arbetslöshet få interpraktikstipendium för att göra arbetspraktik på en arbetsplats utanför Sverige. En särskild folkhögskolesatsning (SAGA) har införts för ungdomar som inte påbörjat eller fullföljt en gymnasieutbildning.
Under senare tid har en gymnasieutbildning kommit att bli ett krav för att etablera sig på arbetsmarknaden. Tyvärr avbryter många ungdomar sin gymnasieutbildning i förtid, vilket kan få långsiktiga konsekvenser i termer av både svårigheter att få arbete och försämrade karriärmöjligheter. Det viktigaste för ungdomar är att de i första hand avslutar sina gymnasiestudier eftersom en arbetsmarknadspolitisk insats inte kan kompensera för en misslyckad skolgång. Aktiva åtgärder för ungdomar som hamnar utanför redan under grundskole- och gymnasietiden är därför mycket viktiga i syfte att öka antalet unga män och kvinnor som återgår och fullföljer en utbildning.
Den 1 juli 2005 gjordes en ändring i skollagen (1985:1100) som innebar att kommunernas ansvar för ungdomar som varken studerar eller arbetar förtydligades. Den nya lagen föreskriver: ”En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.” Målsättningen med lagändringen är att fler unga kvinnor och män ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.
Jag anser därmed att regeringen vidtar en mängd åtgärder för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Ungdomar är även en av de grupper som regeringen fokuserar på i diskussionerna om den kommande vårpropositionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.