ungdomsarbetslöshet
Skriftlig fråga 2001/02:587 av Jacobsson, Magnus (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-24
- Anmäld
- 2002-01-29
- Besvarad
- 2002-01-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 januari
Fråga 2001/02:587
av Magnus Jacobsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om ungdomsarbetslöshetSverige håller på att lämna bakom sig en exceptionellt långlivad högkonjunktur. I en nedgång är det främst äldre, invandrarna och ungdomarna som drabbas. Den senaste statistiken från SCB visar en ungdomsarbetslöshet på 8,3 %, en uppgift som borde vara en väckarklocka för regeringen. Under den senaste högkonjunkturen har regeringen valt att inte genomföra förändringar som underlättar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen bör ta initiativ till en översyn av arbetsrätt och företagsbeskattning.
Avser statsrådet vidta åtgärder för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:587 besvarad av
den 29 februari
Svar på fråga 2001/02:587 om ungdomsarbetslöshet
Näringsminister Björn Rosengren
Magnus Jacobsson har, mot bakgrund av den ökande ungdomsarbetslösheten, frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och menar att regeringen under högkonjunkturen borde ha genomfört förändringar för att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Magnus Jacobsson menar vidare att regeringen bör ta initiativ till en översyn av arbetsrätt och företagsbeskattning.
Arbetslösheten för ungdomar brukar, historiskt sett, vara ungefär dubbelt så hög som för genomsnittet. Så har situationen också varit sedan arbetslösheten började sjunka fr.o.m. hösten 1997. Däremot har relativt få ungdomar varit arbetslösa mer än 100 dagar och regeringens mål har därmed i stort sett infriats. Även om arbetslösheten gick ned snabbare för ungdomar än för andra när efterfrågan på arbetskraft ökade så är den fortfarande oacceptabelt hög.
Den öppna arbetslösheten för ungdomar i åldersgruppen 16@24 år uppgick (enligt AKU) i december 2001 till 8,3 % av arbetskraften. Det är en ökning med 2,4 procentenheter jämfört med december 2000. Unga män har en högre arbetslöshet än unga kvinnor.
Ungdomsarbetslösheten och ökningen av antalet varsel är de tydligaste tecknen på att arbetsmarknaden omfattas av den konjunkturavmattning Sverige för närvarande är inne i. Däremot ligger den totala arbetslösheten och sysselsättningen på ungefär samma nivå som för ett år sedan.
Ökande arbetslöshet ska alltid tas på största allvar, men när det gäller ungdomsarbetslösheten finns vissa särdrag som kan vara viktiga att komma ihåg. Historiskt sett vet vi att ungdomsarbetslösheten påverkas i ett tidigt skede av en konjunkturförändring. Det är ungdomarnas arbetslöshet som först ökar vid en konjunkturnedgång. När konjunkturen vänder är det också ungdomarnas arbetslöshet som först minskar. Det finns i dag inga tecken på att den avmattning som har skett i ekonomin det senaste halvåret kommer att bli långvarig och därför vågar jag påstå att risken är liten för att den ökning vi nu ser av ungdomsarbetslösheten ska permanentas.
Därmed inte sagt att behov inte finns av insatser för att stärka ungdomars ställning på arbetsmarknaden. De två arbetsmarknadspolitiska program som i dag finns för ungdomar @ det kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin @ omfattar i dag 4 500 respektive 4 900 ungdomar. Ungdomar i åldern 20@24 år deltar också i andra arbetsmarknadspolitiska program. Behovet av insatser och program för ungdomar behövs och är särskilt stort för ungdomar med bristfällig utbildning. Däremot delar jag inte Magnus Jacobssons uppfattning att det är inom arbetsrätten och företagsbeskattningen vi kan hitta lösningar som minskar ungdomars arbetslöshet.
Vi måste, när vi granskar ungdomsarbetslösheten och hur insatserna för arbetslösa ungdomar ska utformas, sätta in frågan i ett större och mer långsiktigt perspektiv. En översyn av hur den framtida utformningen av insatser för arbetslösa ungdomar ska se ut pågår för närvarande i en intern arbetsgrupp inom regeringskansliet, som kommer att slutföra sitt arbete under våren. Jag har för avsikt att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Ett mycket stort problem i dag är att alltfler elever i gymnasieskolan saknar slutbetyg. Det är framför allt på de yrkesförberedande programmen som problemen är stora. Gymnasieskolans individuella program, vars mål är att ge eleverna det stöd som behövs för att återuppta studierna på ett ordinarie nationellt program, leder i minskande utsträckning till detta. Det handlar, enligt min mening, således inte bara om villkor på arbetsmarknaden och inom arbetsmarknadspolitiken utan lika mycket om skolutbildningens innehåll och utformning. Utredningen Gymnasiekommittén 2000 ska lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsutbud bl.a. utifrån behovet av en breddad rekrytering till högskolan. Utredningens innehåll berör i högsta grad även arbetsmarknadsfrågorna och kommer att lägga fram sina förslag i slutet av 2002.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.