Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ungdomars psykiska ohälsa

Skriftlig fråga 2004/05:1352 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-05
Anmäld
2005-04-05
Besvarad
2005-04-13
Svar anmält
2005-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 april

Fråga 2004/05:1352

 av Anita Sidén (m) till statsrådet Ylva Johansson om ungdomars psykiska ohälsa

Att barn och unga mår dåligt är något som ingen vill se. Ändå visar en ny forskningsrapport, som bara är en i raden av larmrapporter, att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar och ökningen drabbar framför allt unga kvinnor. Den aktuella rapporten redogör för situationen i Stockholms läns landsting men tyvärr finns det anledning att tro att det är lika illa på andra håll i landet.

I till exempel Västra Götalandsregionen har antalet vårddagar inom barn- och ungdomspsykiatrin minskat med nästan 42 % sedan år 2000. Färre vårddagar skulle vara bra om det hade kombinerats med rapporter om att ungdomar mådde bättre men så är det ju inte.

De ungas psykiska hälsa måste tas på allvar och ses som ett enskilt problem. Eventuella satsningar bör inte klumpas ihop med de så kallade Miltonpengarna utan det krävs olika åtgärder som alla har ett särskilt barn- och ungdomsperspektiv som ser varje individ och hennes unika förutsättningar.

Vilka åtgärder avser statsrådet Johansson att vidta för att utveckla och stärka den psykiatriska vården för barn och ungdomar?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1352 besvarad av

den 13 april

Svar på fråga 2004/05:1352 om ungdomars psykiska ohälsa

Statsrådet Ylva Johansson

Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utveckla och stärka den psykiatriska vården för barn och ungdomar.

Jag delar Anita Sidéns uppfattning att ungas psykiska hälsa måste tas på stort allvar. Barns och ungdomars psykiska hälsa är också ett högt prioriterat område för regeringen.

Socialdepartementet har så sent som denna vecka, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, anordnat en nationell konferens om barnkompetensen inom hälso- och sjukvården. Konferensen behandlade bland annat frågor om vårdpersonalens kompetens i förhållande till barn och ungdomar, bemötandet av barn och ungdomar inom vården samt hur samverkan mellan skolhälsovård och sjukvårdshuvudmännens olika verksamheter för barn och ungdomar, bland annat psykiatrin, kan utvecklas.

Vidare avser regeringen att inom kort teckna en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om att 500 miljoner kronor av de medel som tidigare hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen ska satsas på förbättringar av psykiatrin. Barn och ungdomar är en av de grupper som särskilt pekas ut i överenskommelsen som en viktig grupp. Handlingsplanens inriktning att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom ett tidigt och adekvat stöd kvarstår. Regeringen kommer i överenskommelsen att lyfta fram insatser för barn och ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk, liksom fortsatt stärkta insatser för samordningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Detta är av avgörande betydelse mot bakgrund av att barn och ungdomar med psykisk ohälsa ofta kommer i kontakt med flera olika verksamheter och huvudmän. Detta ställer särskilda krav på samarbete och samordning utifrån barn och ungdomars specifika behov.

Kunskapen om hur det står till med den psykiska hälsan bland barn och unga vilar i dag på enstaka rapporter från olika håll. Tillförlitliga data på nationell nivå saknas i hög grad, särskilt för de lägre åldrarna. På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen nyligen lämnat ett förslag på hur återkommande nationella mätningar av barns och ungas psykiska hälsa skulle kunna genomföras. Socialstyrelsen har vidare haft regeringens uppdrag att göra en kartläggning av och föreslå åtgärder när det gäller flickor som medvetet skadar sig själva. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Projektet Flicka initierades av nuvarande socialministern hösten 2003 mot bakgrund av den ökade kommersialisering och sexualisering som unga flickor och pojkar konfronteras med i dagens samhälle och som i många fall leder till stress, oro, ätstörningar och annat självdestruktivt beteende. Projektet har pågått under hela 2004 och fortsätter fram till halvårsskiftet i år.

Insatser för ungdomars hälsa och utsatthet är ett prioriterat område även inom ungdomspolitiken. I propositionen Makt att bestämma @ rätt till välfärd (prop. 2004/05:2) har regeringen bland annat föreslagit att utifrån ungdomars totala livssituation låta analysera vilka konsekvenser stress har för deras psykiska hälsa.

Slutligen kan nämnas att Allmänna arvsfonden de senaste åren har uppmärksammat och prioriterat projekt inriktade på barns och ungdomars psykiska hälsa. I juni förra året beslutade regeringen dessutom att ur Allmänna arvsfonden avsätta 10 miljoner kronor till en särskild satsning för att motverka och förebygga ungdomars (i åldern 12@25 år) psykiska ohälsa. Avsikten är att totalt 30 miljoner kronor under en treårsperiod ska avsättas för detta ändamål.

Sammantaget hoppas jag att ovanstående projekt på ett påtagligt sätt kan bidra till att förbättra den psykiska hälsan hos barn och ungdomar, motverka psykisk ohälsa samt bidra till en god tillgänglighet och väl fungerande vård när sådan ohälsa ändå uppkommer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.